गान्धार्या: क्रोधदीप्ताया: प्रशमार्थमरिंदम । “शत्रुओंका दमन करनेवाले माधव! इस समय क्रोधसे जलती हुई गान्धारी देवीको शान्त करनेके लिये आपका वहाँ जाना ही मुझे उचित जान पड़ता है ।। त्वं हि कर्ता विकर्ता च लोकानां प्रभवाप्यय:,“महाबाहो! आप सम्पूर्ण लोकोंके स्रष्टा और संहारक हैं। आप ही सबकी उत्पत्ति और प्रलयके स्थान हैं। आप युक्ति और कारणोंसे संयुक्त समयोचित वचनोंद्वारा गान्धारी देवीको शीघ्र ही शान्त कर देंगे
vaiśampāyana uvāca | gāndhāryāḥ krodha-dīptāyāḥ praśamārtham ariṃdama | “śatrūṇāṃ damana-karaṇe vādhava! asmin samaye krodhena jvalantīṃ gāndhārīṃ devīṃ śāntayituṃ tava tatra gamanam eva me yuktam iva pratibhāti || tvaṃ hi kartā vikartā ca lokānāṃ prabhavāpyayaḥ | mahābāho! tvaṃ sarva-lokānāṃ sraṣṭā saṃhartā ca | tvam eva sarveṣāṃ utpatti-pralaya-sthānam | tvaṃ yukti-kāraṇa-saṃyuktaiḥ samayocitaiḥ vacobhiḥ gāndhārīṃ devīṃ śīghram eva praśamayiṣyasi”
Vaiśampāyana sprach: „O Bezwinger der Feinde! Um Königin Gāndhārī zu besänftigen, die vor Zorn lodert, scheint es mir recht, dass du jetzt dorthin gehst. O Mādhava, Bändiger der Gegner! Du bist wahrlich der Schöpfer und der Zerstörer der Welten—Ursprung und Auflösung aller Wesen. O Mächtiger mit den starken Armen, du bist der Grund, aus dem alles hervorgeht und in den alles wieder eingeht. Mit rechtzeitigen Worten, verbunden mit stichhaltigen Gründen und Ursachen, wirst du Königin Gāndhārī rasch beruhigen.“
वैशम्पायन उवाच
Even in the aftermath of righteous war, unchecked anger can become destructive; therefore, timely, reasoned speech and compassionate intervention are presented as the proper means to restore balance. The verse also frames Kṛṣṇa as the cosmic regulator—capable of calming passions through wisdom suited to the moment.
Vaiśampāyana describes Gandhārī as burning with wrath after the catastrophe of the war. He urges Mādhava (Kṛṣṇa) to go to her and pacify her, praising him as the creator and destroyer of worlds who can, through appropriate and well-reasoned words, quickly calm her.