अर्जुनस्य गुरुधर्मविलापः तथा शैनेयकर्णयोर्युद्धारम्भः | Arjuna’s Lament on Guru-Dharma and the Opening of the Sātyaki–Karṇa Duel
मच्छरैरग्निसंकाशैरविंद्धदेहानू सहस्रश: । “इस युद्धस्थलमें मेरे द्वारा मारे गये सहस्रों पैदलों, घुड़सवारों, रथियों और हाथीसवारोंको देखना, जिनके शरीर मेरे अग्निसदृश बाणोंद्वारा विदीर्ण हुए होंगे” ।। इत्येवं ब्रुवतस्तस्य सात्यकेरमितौजस:,अमित तेजस्वी सात्यकि जब इस प्रकार कह रहे थे, उसी समय युद्धके लिये उत्सुक हुए आपके सारे सैनिक शीघ्र ही उनके समीप आ पहुँचे। वे “दौड़ो, मारो, ठहरो, देखो-देखो” इत्यादि बातें बोल रहे थे
sañjaya uvāca | maccharair agnisaṅkāśair avinddha-dehānū sahasraśaḥ | “asmin yuddha-sthale mayā hatān sahasrāṇi padātīn aśvārohān rathino hastyaśvān ca paśyata, yeṣāṃ śarīrāṇi mama agni-sadṛśaiḥ śaraiḥ vidīrṇāni bhaviṣyanti” || ity evaṃ bruvatas tasya sātyaker amita-ojasāḥ, tadā yuddhāya utsukāḥ sarve tava sainikāḥ śīghram eva tasya samīpam upāgaman | te “dhāvata, jahi, tiṣṭhata, paśyata-paśyata” ity-ādi vākyāni bruvāṇāḥ ||
Sañjaya sprach: „Mit Pfeilen, die wie Feuer loderten, durchbohrte er Körper zu Tausenden. ‘Seht hier auf diesem Schlachtfeld die Tausende von Fußsoldaten, Reitern, Wagenkämpfern und Elefantenreitern, die ich erschlagen habe—Männer, deren Leiber von meinen feuergleichen Geschossen zerrissen werden!’ Während der überaus mächtige Sātyaki so sprach, drängten all deine Truppen, kampfbegierig, rasch zu ihm heran und schrien Befehle wie: ‘Lauft! Schlagt zu! Haltet stand! Seht—seht!’“
संजय उवाच
The verse highlights how martial pride and violent rhetoric can inflame conflict: a warrior’s boast becomes a catalyst that draws opponents in, showing how speech in war functions ethically as provocation and psychologically as intimidation.
Sañjaya reports that Sātyaki, describing his fire-like arrows and the thousands he has slain or will slay, speaks defiantly; hearing and seeing this, Dhṛtarāṣṭra’s troops—eager for combat—rush toward him, shouting battle-cries and commands.