Gārhasthya-dharma: Vāsudeva–Pṛthivī-saṃvāda
Householder Duties and Daily Offerings
पयोमूलफलैर्वापि पितृणां प्रीतिमाहरन् । मधुसूदन! स्वाध्यायसे ऋषियोंको बड़ी प्रसन्नता होती है। प्रतेदिन भोजनके पहले ही अनिनिहोत्र एवं बलिवैश्वदेव कर्म करे। इससे देवता संतुष्ट होते हैं। पितरोंकी प्रसन्नताके लिये प्रतिदिन अन्न
payomūlaphalair vāpi pitṝṇāṁ prītim āharan | madhusūdana! svādhyāyena ṛṣīṇāṁ baḍī prasannatā hotī hai | pratidina bhojanāt pūrvam eva agnihotraṁ ca balivaiśvadeva-karma ca kuryāt | etena devatāḥ santuṣyanti | pitṝṇāṁ prasannatāyai pratidinam anna-jala-dugdha athavā phala-mūlaiḥ śrāddhaṁ kartum ucitam |
Vāyu sprach: „Selbst durch Darbringungen von Milch, Wurzeln und Früchten bringt man den Vätern (Pitṛs) Befriedigung. O Madhusūdana, die Weisen erfreuen sich sehr am täglichen Svādhyāya – dem Rezitieren und Studium der heiligen Schriften. An jedem Tag soll man, bevor man die Mahlzeit einnimmt, das Agnihotra und die Bali–Vaiśvadeva-Gaben vollziehen; dadurch werden die Götter zufrieden. Und zur Zufriedenheit der Pitṛs ziemt es sich, täglich ein Śrāddha darzubringen – mit Speise, Wasser, Milch oder auch mit Früchten und Wurzeln.“
वायुदेव उवाच
A disciplined daily religious life sustains cosmic and social order: svādhyāya pleases the sages, Agnihotra and Bali–Vaiśvadeva satisfy the gods, and simple daily śrāddha offerings (even water, milk, fruits, or roots) honor and content the ancestors.
Vāyudeva addresses Kṛṣṇa (Madhusūdana) while explaining practical duties of dharma, especially the householder’s daily rites—textual recitation, pre-meal offerings, and regular ancestral rites—framing them as reciprocal obligations to sages, gods, and Pitṛs.