Ādi-parva Adhyāya 3 — Janamejaya’s Rite, Dhaumya’s Parīkṣā, and Uttanka’s Kuṇḍala Quest (सर्पसत्रप्रस्तावना–गुरुपरीक्षा–उत्तङ्कोपाख्यान)
स त॑ पुरोहितमुपादायोपावृत्तों भ्रातूनुवाच मयायं वृत उपाध्यायो यदयं ब्रूयात् तत् कार्यमविचारयद्/िर्भवद्धिरिति । तेनैवमुक्ता भ्रातरस्तस्य तथा चक्कु: | स तथा भ्रातृन् संदिश्य तक्षशिलां प्रत्यभिप्रतस्थे त॑ च देशं वशे स्थापयामास,फिर वे सोमश्रवा पुरोहितको साथ लेकर लौटे और अपने भाइयोंसे बोले--*इन्हें मैंने अपना उपाध्याय (पुरोहित) बनाया है। ये जो कुछ भी कहें, उसे तुम्हें बिना किसी सोच- विचारके पालन करना चाहिये।” जनमेजयके ऐसा कहनेपर उनके तीनों भाई पुरोहितकी प्रत्येक आज्ञाका ठीक-ठीक पालन करने लगे। इधर राजा जनमेजय अपने भाइयोंको पूर्वोक्त आदेश देकर स्वयं तक्षशिला जीतनेके लिये चले गये और उस प्रदेशको अपने अधिकारमें कर लिया
sa taṁ purohitam upādāyopāvṛtto bhrātṝn uvāca: mayāyaṁ vṛta upādhyāyo yad ayaṁ brūyāt tat kāryam avicārayadbhir bhavadbhir iti. tenaivam uktā bhrātaras tasya tathā cakruḥ. sa tathā bhrātṝn saṁdiśya takṣaśilāṁ pratyabhipratasthe, taṁ ca deśaṁ vaśe sthāpayāmāsa.
Darauf nahm er den Hauspriester mit sich, wandte sich um und sprach zu seinen Brüdern: „Ich habe diesen Mann zu unserem Lehrmeister eingesetzt. Was immer er befiehlt, habt ihr ohne Zögern und ohne Widerrede auszuführen.“ So unterwiesen, befolgten die Brüder die Anordnungen des Priesters aufs Genaueste. König Janamejaya aber brach, nachdem er diese Weisungen erteilt hatte, nach Takṣaśilā auf, zog gegen die Stadt und brachte jenes Gebiet unter seine Herrschaft.
राम उवाच
The passage highlights disciplined adherence to delegated authority: once a qualified guide (purohita/upādhyāya) is formally appointed, the household or polity maintains order by following his instructions without constant dispute, while the ruler fulfills rajadharma by securing and governing territory.
The leader takes the priest, turns back to instruct his brothers to obey the priest’s commands without hesitation, and then departs for Takṣaśilā, where he subdues the region and brings it under his control.