Previous Verse
Next Verse

Shloka 97

देवादिसृष्टिकथनम् (वसिष्ठशोकः, पराशरजन्म, एकलिङ्गपूजा, रुद्रदर्शनम्)

तदा हरं प्रणम्याशु देवदेवमुमां तथा वसिष्ठं च तदा श्रेष्ठं शक्तिर् वै शङ्कराज्ञया

tadā haraṃ praṇamyāśu devadevamumāṃ tathā vasiṣṭhaṃ ca tadā śreṣṭhaṃ śaktir vai śaṅkarājñayā

Daraufhin verneigte sich Śakti, auf Śaṅkaras Geheiß, sogleich vor Hara—dem Gott der Götter—zusammen mit Umā und ebenso vor dem vortrefflichen Weisen Vasiṣṭha.

tadāthen
tadā:
haraṁHara (Śiva)
haraṁ:
praṇamyahaving bowed/paid obeisance
praṇamya:
āśuquickly
āśu:
devadevamto the God of gods
devadevam:
umāṁUmā (Pārvatī)
umāṁ:
tathāalso/likewise
tathā:
vasiṣṭhamVasiṣṭha
vasiṣṭham:
caand
ca:
tadāthen
tadā:
śreṣṭhamthe श्रेष्ठ/most excellent
śreṣṭham:
śaktiḥŚakti (divine power/personified energy)
śaktiḥ:
vaiindeed
vai:
śaṅkara-ājñayāby the command of Śaṅkara (Śiva)
śaṅkara-ājñayā:

Suta (frame narration; contextual inference for Linga Purana)