Previous Verse
Next Verse

Shloka 57

Adhyaya 4: अहोरात्र-युग-मन्वन्तर-कल्पमान तथा प्रलयान्ते सृष्ट्युपक्रमः

पितामहस्याथ परः परार्धद्वयसंमितः दिवा सृष्टं तु यत्सर्वं निशि नश्यति चास्य तत्

pitāmahasyātha paraḥ parārdhadvayasaṃmitaḥ divā sṛṣṭaṃ tu yatsarvaṃ niśi naśyati cāsya tat

Jenseits des kosmischen Tages des Pitāmaha (Brahmā) liegt seine Nacht, dem Maß nach zwei parārdhas gleich; was immer an seinem Tage offenbar wird—diese ganze Schöpfung—löst sich in jener Nacht wieder auf.

पितामहस्य (pitāmahasya)of Pitāmaha/Brahmā
पितामहस्य (pitāmahasya):
अथ (atha)then/thereupon
अथ (atha):
परः (paraḥ)the further (period)/beyond
परः (paraḥ):
परार्ध-द्वय-संमितः (parārdha-dvaya-saṃmitaḥ)measured as two parārdhas (an immense time-unit)
परार्ध-द्वय-संमितः (parārdha-dvaya-saṃmitaḥ):
दिवा (divā)in the day
दिवा (divā):
सृष्टम् (sṛṣṭam)created/manifested
सृष्टम् (sṛṣṭam):
तु (tu)indeed
तु (tu):
यत् (yat)whatever/that which
यत् (yat):
सर्वम् (sarvam)all/entire
सर्वम् (sarvam):
निशि (niśi)in the night
निशि (niśi):
नश्यति (naśyati)perishes/dissolves
नश्यति (naśyati):
च (ca)and
च (ca):
अस्य (asya)of him (Brahmā)
अस्य (asya):
तत् (tat)that (same creation).
तत् (tat):

Suta Goswami (narrating to the sages of Naimisharanya)