क्षुपस्य विष्णुदर्शनं, वैष्णवस्तोत्रं, दधीचविवादः, स्थानेश्वरतीर्थमाहात्म्यं
कुशमुष्टिं तदादाय दधीचः संस्मरन्भवम् ससर्ज सर्वदेवेभ्यो वज्रास्थिः सर्वतो वशी
kuśamuṣṭiṃ tadādāya dadhīcaḥ saṃsmaranbhavam sasarja sarvadevebhyo vajrāsthiḥ sarvato vaśī
Darauf nahm Dadhīci eine Handvoll Kuśa-Gras, gedachte Bhava (Śiva) und schenkte—als der alles Bezwingende—allen Göttern seine vajra-harten Knochen, damit daraus der Donnerkeil werde und sie die Feinde überwänden.
Suta Goswami (narrating the Purana; internal episode about Dadhichi and the Devas)