Jayantī–Kāvyā (Śukra) Saṃvāda: Varadāna and the Ten-Year Concealment
इति श्रीब्रह्माण्डे महापुराणे वायुप्रोक्ते मध्यमभागे तृतीय उपोद्धातपादे स्तवसमाप्तिर्नाम द्विसप्ततितमो ऽध्यायः // ७२// सूत उवाच एवमाराध्य देवेशमीशानं नीललोहितम् / प्रह्वो ऽतिप्रणतस्तस्मै प्राञ्जलिर्वाक्यमब्रवीत्
iti śrībrahmāṇḍe mahāpurāṇe vāyuprokte madhyamabhāge tṛtīya upoddhātapāde stavasamāptirnāma dvisaptatitamo 'dhyāyaḥ // 72// sūta uvāca evamārādhya deveśamīśānaṃ nīlalohitam / prahvo 'tipraṇatastasmai prāñjalirvākyamabravīt
So endet im Śrī Brahmāṇḍa-Mahāpurāṇa, im mittleren Teil, im dritten Upoddhāta-Pāda, wie von Vāyu verkündet, das zweiundsiebzigste Kapitel namens „Abschluss des Lobgesangs“. Sūta sprach: Nachdem er so den Götterherrn, Īśāna Nīlalohita, verehrt hatte, verneigte sich Prahva tief, faltete die Hände und richtete Worte an ihn.