मृगयायां तु व्यायामः श्लेष्मपित्तमेदःस्वेदनाशश्चले स्थिते च काये लक्षपरिचयः कोपभयस्थानेषु च मृगाणां चित्तज्ञानमनित्ययानं चेति ॥ कZ_०८.३.४६ ॥
mṛgayāyāṃ tu vyāyāmaḥ śleṣma-pitta-medaḥ-svedanāśaś cale sthite ca kāye lakṣa-paricayaḥ kopabhaya-sthāneṣu ca mṛgāṇāṃ citta-jñānam anitya-yānaṃ ceti
তবে শিকারে কিছু উপকার আছে—শারীরিক ব্যায়াম; কফ, পিত্ত, মেদ ও ঘাম কমে যাওয়া; দেহ চলমান বা স্থির থাকলেও লক্ষ্যভেদে অভ্যাস; ক্রোধ ও ভয়ের অবস্থায় পশুর মনের ভাব বোঝা; এবং অনিশ্চিত/অপ্রত্যাশিত গতিচালনার শিক্ষা।
To distinguish between activities that can be partially instrumental (training/fitness) and those that are largely destructive, enabling calibrated regulation rather than blanket prohibition.
It frames hunting as weapons/attention training relevant to command performance, but only insofar as it remains controlled and does not displace governance duties.