HomeUpanishadsNirvanaVerse 45
Previous Verse
Next Verse

Verse 45

Nirvana

मनोनिरोधिनी कन्था। योगेन सदानन्दस्वरूपदर्शनम्। आनन्दभिक्षाशी। महाश्मशानेऽप्यानन्दवने वासः। एकान्तस्थानम्। आनन्दमठम्। उन्मन्यवस्था। शारदा चेष्टा। उन्मनी गतिः। निर्मलगात्रम्। निरालम्बपीठम्। अमृतकल्लोलानन्दक्रिया। पाण्डरगगनम्। महासिद्धान्तः। शमदमादिदिव्यशक्त्याचरणे क्षेत्रपात्रपटुता। परावरसंयोगः। तारकोपदेशाः। अद्वैतसदानन्दो देवता॥३७–४८॥

मनः-निरोधिनी कन्था। योगेन सदा-आनन्द-स्वरूप-दर्शनम्। आनन्द-भिक्षा-आशी। महा-श्मशाने अपि आनन्द-वने वासः। एकान्त-स्थानम्। आनन्द-मठम्। उन्मनी-अवस्था। शारदा चेष्टा। उन्मनी गतिः। निर्मल-गात्रम्। निरालम्ब-पीठम्। अमृत-कल्लोल-आनन्द-क्रिया। पाण्डर-गगनम्। महा-सिद्धान्तः। शम-दम-आदि-दिव्य-शक्त्य्-आचरणे क्षेत्र-पात्र-पटुता। पर-अवर-संयोगः। तारक-उपदेशाः। अद्वैत-सदा-आनन्दः देवता।

mano-nirodhinī kanthā | yogena sadānanda-svarūpa-darśanam | ānanda-bhikṣā-āśī | mahāśmaśāne 'py ānanda-vane vāsaḥ | ekānta-sthānam | ānanda-maṭham | unmanī-avasthā | śāradā ceṣṭā | unmanī gatiḥ | nirmala-gātram | nirālamba-pīṭham | amṛta-kallolānanda-kriyā | pāṇḍara-gaganam | mahā-siddhāntaḥ | śama-damādi-divya-śakty-ācarane kṣetra-pātra-paṭutā | parāvara-saṃyogaḥ | tārakopadeśāḥ | advaita-sadānando devatā ||37–48||

رِداءٌ يوقفُ جريانَ الذهن. وعبر اليوغا تُشاهَدُ الذاتُ في حقيقتها، سعادةً أبدية. من يأكلُ من صدقةِ النعيم. سُكنى—حتى في المحرقةِ العظمى—في غابةِ السعادة. خلوة. مَثابةُ النعيم. حالةُ أونماني. فعلُ شاردا. مسارُ أونماني. جسدٌ بلا دنس. مقعدٌ بلا سند. فعلُ الفرح كموجاتِ الرحيق. سماءٌ شاحبة/بيضاء. المذهبُ العظيم. ملاءمةٌ كحقلٍ وإناءٍ في مراعاةِ القوى الإلهية ابتداءً من السكونِ والضبط (شاما وداما). اتحادُ الأعلى والأدنى. تعاليمُ تاركا. الإلهُ هو السعادةُ الأبديةُ غيرُ الثنائية.

A cloak that restrains the mind. Through yoga, the seeing of the ever-blissful essential nature. One who eats by the alms of bliss. Dwelling, even in the great cremation-ground, in the forest of bliss. Solitude. A monastery of bliss. The unmanī state. Śāradā’s activity. Unmanī’s course. A stainless body. A supportless seat. The blissful activity of nectar-waves. The pale/white sky. The great doctrine. Aptness as field and vessel in the observance of the divine powers beginning with tranquility and restraint. The union of the higher and the lower. The tāraka teachings. The deity is non-dual ever-bliss.

Ātman-Brahman non-duality (Advaita) as ever-present bliss realized via yogic stillnessMahavakya: General alignment with all four Mahāvākyas as a practical-phenomenological description of aparokṣa-anubhūti (immediate realization) of non-dual Brahman; no explicit quotation.AtharvaChandas: Prose (gadya)