समुद्रतट-प्रयाणम् तथा वेलावन-निवेशः
March to the Seacoast and Encampment at the Shore
गिरिप्रस्थेषु रम्येषु सर्वत सम्प्र पुष्पिताः ।केतकस्सिन्दुवाराश्च वासन्त्यश्च मनोरमाः ।।।।माधव्यो गन्धपूर्णाश्च कुन्दगुल्माश्च पुष्पिताः ।चिरिबिल्वा मधूकाश्च वञ्जुला प्रियकास्तथा ।।।।सुफूर्जकास्तिलकाश्चैव नागवृक्षाश्च पुष्पिताः ।चूताः पाटलयकाश्चैव कोविदाराश्च पुष्पिताः ।।।।मुचुलिन्दार्जुनाश्चैव शिंशुपाः कुटजास्तथा ।धवा श्शाल्मलयश्चैव रक्ता: कुरवकास्तथा ।।।।हिन्तालास्तिनिशाश्चैव चूर्णका नीपकास्तथा ।नीलाशोकाश्च वरणा अङ्कोलाः पद्मकास्तथा ।।।।प्लवमानै: प्लवंगैस्तु सर्वे पर्याकुलीकृतां ।।।।
giriprastheṣu ramyeṣu sarvataḥ samprapuṣpitāḥ |
ketakāḥ sinduvārāś ca vāsantyaś ca manoramāḥ ||
mādhavyo gandhapūrṇāś ca kundagulmāś ca puṣpitāḥ |
ciribilvā madhūkāś ca vañjulā priyakās tathā ||
suphūrjakās tilakāś caiva nāgavṛkṣāś ca puṣpitāḥ |
cūtāḥ pāṭalayakāś caiva kovidārāś ca puṣpitāḥ ||
muculindārjunāś caiva śiṃśupāḥ kuṭajās tathā |
dhavāḥ śālmalayaś caiva raktāḥ kuravakās tathā ||
hintālās tiniśāś caiva cūrṇakā nīpakās tathā |
nīlāśokāś ca varaṇā aṅkolāḥ padmakās tathā ||
plavamānaiḥ plavaṅgais tu sarve paryākulīkṛtām ||
وعلى السفوح الجبلية البهيّة كانت الأزهار متفتّحة في كل ناحية: كيتَكا وسِندُوفارا ونباتاتُ الربيع البديعة؛ ومادهافِي المفعمةُ عبيرًا؛ وشجيراتُ كُندا وغُلمَا مزهرة؛ وتشيريبِلفا ومَدهوكا؛ وفَنْجُلا وبِريَكا؛ وسُفورجَكا وتيلاكا؛ وأشجارُ ناغا في إزهارها؛ وتشوتا (المانجو) وباطالي وكوفيدارا؛ وموتشولِندا وأرجونا؛ وشِمشوبا وكوتَجا؛ ودهَفا وشالمَلي؛ وكورافَكا الأحمر؛ وهِنتالا وتينِشا؛ وتشورْنَكا ونيبَكا؛ وآشوك الأزرق الداكن، وڤَرَنا، وأنكولا، وبَدْمَكا. وقد اضطربت تلك الغابة كلّها بحركة الفانارا القافزين، يهزّونها ويجوسون خلالها.
In the mountain ranges were well blossomed trees such as Kethaka, Sinduvaara and Mango trees; Manorama, Madhavi, Kunda, Gulma creepers filled with blossoms of fragrance; Chiribilva, Madhuka like wild trees,Vajula,Vakula ,Ranjaka, Tilaka,Kuruvaka, Naga trees; Patalaya trees trees with red flowers; Arjuna, Simsupa trees with white flowers; Kutaja, Dhava and Salmala, Red Kurana, Hinthala,Tinisa,and Churanaka trees, so also dark flowered Asoka trees, Pine trees, Ankola and Padmaka trees were convenient for the monkeys to shake and jump.
By portraying the vanaras moving in disciplined purpose through a flourishing landscape, the verse frames their campaign as a righteous, ordered effort in service of Rāma’s dharma—restoring justice—rather than mere destruction.
Satya appears as faithful narration: the text truthfully records the setting and the natural abundance surrounding the action, grounding the epic’s moral struggle in a concrete, observable world rather than exaggeration alone.