Chatra–Upānah Dāna: Origin Narrative
Jamadagni–Reṇukā–Sūrya Saṃvāda
शुक्रोउज़िराश्वैव कविश्व विद्वां- स्तथा ह्ुगस्त्यो नारदपर्वतौ च | भगुर्वसिष्ठ: कश्यपो गौतमश्न विश्वामित्रो जमदग्निश्व राजन्
bhīṣma uvāca | śukro 'ṅgirāś caiva kaviś ca vidvān tathā hy agastyo nārada-parvatau ca | bhṛgur vasiṣṭhaḥ kaśyapo gautamaś ca viśvāmitro jamadagniś ca rājan | gālavaḥ aṣṭako bharadvājo 'rundhatī vālkhyilya-gaṇāḥ śibiḥ dilīpo nahuṣo 'mbarīṣaḥ yāyātiḥ rājā dhundhumāraḥ puruś ca | ete sarve rājarṣayaś ca brahmarṣayaś ca vajradharaṃ vṛtrahantaṃ śatakratum indram agrataḥ kṛtvā yātrārthaṃ niryayuḥ | sarva-tīrthāni paryaṭantaḥ māgha-māsa-pūrṇimāyāṃ puṇya-salilāyāḥ kauśikyā nadī-tīre samupajagmuḥ ||
قال بيشما: «أيها الملك! لما استقرّ عزمُهم، خرج شُكرا، وأنغيراس، والعارف كَفِي، وأغاستيا، ونارادا وبارفاتا، وبْهريغو، وفَسِشْتَه، وكاشيابا، وغوتَما، وفيشفاميترا، وجَمَدَغْنِي—ومعهم غالافا، وآشْتَكا، وبَهَرَدْفاجا، وأروندَتي، وجماعة الفالاخيليّا—وكذلك الحكماءُ الملوك: شيبي، ودِليبا، ونَهُوشا، وأمباريشا، والملك يَياطي، ودُهُندُهُمارا، وبورو. انطلقوا جميعًا في رحلةٍ مقدّسة، وجعلوا على رأسهم إندرا حاملَ الفَجْرَة (الصاعقة)، قاتلَ فِرِترا، مُقيمَ مئةِ قربان. وطافوا بالمخاضات المقدّسة، حتى بلغوا في يوم اكتمال القمر من شهر ماغها ضفةَ نهر كوشيكي ذي المياه المباركة.»
भीष्म उवाच
The verse highlights an ethical model: even the most accomplished sages and righteous kings undertake tīrtha-yātrā with firm resolve, seeking purification, merit, and the maintenance of dharmic order through disciplined travel, sacred bathing, and reverence for holy places.
Bhishma enumerates a large assembly of brahmarṣis and rājarṣis who set out together on pilgrimage, placing Indra at the forefront, visiting many tīrthas, and finally reaching the bank of the Kaushiki river on the auspicious full-moon day of Māgha.