Previous Verse
Next Verse

Srimad Bhagavatam — Navama Skandha, Shloka 34

Lord Rāmacandra’s Charity, Sītā’s Departure, and the Lord’s Return to Vaikuṇṭha

अथ प्रविष्ट: स्वगृहं जुष्टं स्वै: पूर्वराजभि: । अनन्ताखिलकोषाढ्यमनर्घ्योरुपरिच्छदम् ॥ ३१ ॥ विद्रुमोदुम्बरद्वारैर्वैदूर्यस्तम्भपङ्क्तिभि: । स्थलैर्मारकतै: स्वच्छैर्भ्राजत्स्फटिकभित्तिभि: ॥ ३२ ॥ चित्रस्रग्भि: पट्टिकाभिर्वासोमणिगणांशुकै: । मुक्ताफलैश्चिदुल्लासै: कान्तकामोपपत्तिभि: ॥ ३३ ॥ धूपदीपै: सुरभिभिर्मण्डितं पुष्पमण्डनै: । स्त्रीपुम्भि: सुरसङ्काशैर्जुष्टं भूषणभूषणै: ॥ ३४ ॥

atha praviṣṭaḥ sva-gṛhaṁ juṣṭaṁ svaiḥ pūrva-rājabhiḥ anantākhila-koṣāḍhyam anarghyoruparicchadam

وكان القصر مزدانًا ببخورٍ عطِرٍ ومصابيحَ مضيئة وزينةٍ من الأزهار. وفي داخله رجالٌ ونساءٌ كأنهم من الدِّيوات، متحلّون بشتى الحُليّ، وقد بدا الحُليّ أجمل إذ استقرّ على أجسادهم.

dhūpa-dīpaiḥwith incense and lamps
dhūpa-dīpaiḥ:
Karana (करण/Instrument)
TypeNoun
Rootdhūpa (प्रातिपदिक) + dīpa (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया, बहुवचन; द्वन्द्व: ‘with incense and lamps’
surabhibhiḥfragrant
surabhibhiḥ:
Visheshana (विशेषण)
TypeAdjective
Rootsurabhi (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग/नपुंसकलिङ्ग, तृतीया, बहुवचन; ‘fragrant’—धूपदीपैः विशेषणम्
maṇḍitamadorned
maṇḍitam:
Visheshana (विशेषण)
TypeAdjective
Rootmaṇḍita (कृदन्त; √maṇḍ मण्ड् धातु, क्त)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा/द्वितीया, एकवचन; ‘adorned’—गृहं विशेषयति
puṣpa-maṇḍanaiḥwith flower-ornaments
puṣpa-maṇḍanaiḥ:
Karana (करण/Instrument)
TypeNoun
Rootpuṣpa (प्रातिपदिक) + maṇḍana (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, तृतीया, बहुवचन; तत्पुरुष: ‘with floral decorations’
strī-pumbhiḥwith women and men
strī-pumbhiḥ:
Karana (करण/Instrument; company)
TypeNoun
Rootstrī (प्रातिपदिक) + pumān/pum (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया, बहुवचन; द्वन्द्व: ‘with women and men’
sura-saṅkāśaiḥgodlike
sura-saṅkāśaiḥ:
Visheshana (विशेषण)
TypeAdjective
Rootsura (प्रातिपदिक) + saṅkāśa (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया, बहुवचन; तत्पुरुष: ‘god-like in appearance’—स्त्रीपुम्भिः विशेषणम्
juṣṭamfrequented, attended
juṣṭam:
Visheshana (विशेषण)
TypeAdjective
Rootjuṣṭa (कृदन्त; √juṣ जुष् धातु, क्त)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा/द्वितीया, एकवचन; ‘frequented/inhabited/served’—गृहं विशेषयति
bhūṣaṇa-bhūṣaṇaiḥwith splendid ornaments
bhūṣaṇa-bhūṣaṇaiḥ:
Karana (करण/Instrument)
TypeNoun
Rootbhūṣaṇa (प्रातिपदिक) + bhūṣaṇa (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, तृतीया, बहुवचन; कर्मधारय (पुनरुक्ति-समास): ‘ornaments that are ornaments’ = ‘exquisite ornaments’

FAQs

This verse depicts the king entering a palace endowed with immeasurable treasuries and priceless royal furnishings, showing the grandeur that can accompany dharmic rule.

Śukadeva Gosvāmī narrates these descriptions to Mahārāja Parīkṣit as part of the Rama-related history in the Ninth Canto.

Prosperity is best understood as stewardship—resources and comforts should be used responsibly and in alignment with dharma rather than mere indulgence.