HomeRamayanaBala KandaSarga 10Shloka 7
Previous Verse
Next Verse

Shloka 7

ऋश्यशृङ्ग-आनयनम्

Bringing Ṛśyaśṛṅga to Aṅga and His Marriage to Śāntā

वारमुख्याश्च तच्छ्रुत्वा वनं प्रविविशुर्महत्।आश्रमस्याविदूरेऽस्मिन् यत्नं कुर्वन्ति दर्शने।।।।ऋषिपुत्रस्य धीरस्य नित्यमाश्रमवासिन:।

vāramukhyāś ca tac chrutvā vanaṃ praviviśur mahat | āśramasyāvidūre 'smin yatnaṃ kurvanti darśane || ṛṣiputrasya dhīrasya nityam āśramavāsinaḥ ||

听闻此言,那些最出众的歌伎进入了浩大的森林;她们停留在离精舍不远之处,竭力求得一见那位圣仙之子——自制坚定,常住于精舍之中。

vāramukhyāḥchief courtesans
vāramukhyāḥ:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootvāra + mukhya (प्रातिपदिक)
Formसमासः षष्ठी-तत्पुरुषः (vārāṇāṃ mukhyāḥ), स्त्रीलिङ्गे, प्रथमा-विभक्तिः, बहुवचनम्
caand
ca:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootca (अव्यय)
Formअव्ययम्; समुच्चय (and)
tatthat (news)
tat:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, द्वितीया-विभक्तिः, एकवचनम् (this/that)
śrutvāhaving heard
śrutvā:
Pūrvakāla-kriyā (पूर्वकालक्रिया)
TypeVerb
Rootśru (धातु)
Formक्त्वान्त (gerund) from √śru
vanamforest
vanam:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootvana (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, द्वितीया-विभक्तिः, एकवचनम्
praviviśuḥentered
praviviśuḥ:
Kriyā (क्रिया)
TypeVerb
Rootviś + pra (धातु)
Formलकारः लिट् (Perfect), परस्मैपदम्, पुरुषः 3, वचनम् बहुवचनम्
mahatgreat/vast
mahat:
Karma (कर्म)
TypeAdjective
Rootmahat (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, द्वितीया-विभक्तिः, एकवचनम्; विशेषणम् vanam
āśramasyaof the hermitage
āśramasya:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootāśrama (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, षष्ठी-विभक्तिः, एकवचनम्
avidūrenot far (nearby)
avidūre:
Adhikaraṇa (अधिकरण)
TypeAdjective
Rootavidūra (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, सप्तमी-विभक्तिः, एकवचनम्; विशेषणम् asmin (locative)
asminin this (place)
asmin:
Adhikaraṇa (अधिकरण)
TypeNoun
Rootidam (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formपुं/नपुंसकलिङ्गे, सप्तमी-विभक्तिः, एकवचनम्
yatnameffort
yatnam:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootyatna (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, द्वितीया-विभक्तिः, एकवचनम्
kurvantithey make/do
kurvanti:
Kriyā (क्रिया)
TypeVerb
Rootkṛ (धातु)
Formलकारः लट् (Present), परस्मैपदम्, पुरुषः 3, वचनम् बहुवचनम्
darśanefor (his) sight/meeting
darśane:
Adhikaraṇa (अधिकरण)
TypeNoun
Rootdarśana (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, सप्तमी-विभक्तिः, एकवचनम् (in/for seeing)
ṛṣiputrasyaof the sage's son
ṛṣiputrasya:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootṛṣi + putra (प्रातिपदिक)
Formसमासः षष्ठी-तत्पुरुषः (ṛṣeḥ putraḥ), पुंलिङ्गे, षष्ठी-विभक्तिः, एकवचनम्
dhīrasyaof the steadfast/self-controlled one
dhīrasya:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeAdjective
Rootdhīra (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, षष्ठी-विभक्तिः, एकवचनम्; विशेषणम् ṛṣiputrasya
nityamalways
nityam:
Kriyāviśeṣaṇa (क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Rootnityam (अव्यय)
Formअव्ययम्; कालवाचक (adverb of time: always)
āśramavāsinaḥdwelling near the hermitage
āśramavāsinaḥ:
Karta (कर्ता)
TypeAdjective
Rootāśrama + vāsin (प्रातिपदिक)
Formसमासः सप्तमी-तत्पुरुषः (āśrame vāsin), पुंलिङ्गे, प्रथमा-विभक्तिः, बहुवचनम्; विशेषणम् vāramukhyāḥ

Having heard this, beautiful courtesans entered the great forest and remaining at a place not far from the hermitage made efforts to steal a sight of this son of a sage (Rsyasringa), this forest dweller, this controller of the senses.

V
vana (forest)
Ā
āśrama (hermitage)

FAQs

The verse highlights the moral tension between ascetic discipline (brahmacarya/self-restraint) and worldly allure, setting up a test of integrity and vigilance.

As part of the plan to bring Ṛśyaśṛṅga out, courtesans enter the forest and position themselves near his hermitage to catch his attention.

Ṛśyaśṛṅga’s steadiness and disciplined hermitage-life are foregrounded, even as external temptation approaches.