Adhyāya 214: Tapas Redefined—Perpetual Discipline, Hospitality, and the Ethics of Eating (तपः-निरूपणम्, विघसाशी-अतिथिप्रिय-धर्मः)
जो केवल शरीरकी रक्षाके लिये भोजन आदि कर्म करता है, वह अभ्यासके बलसे गुणोंकी साम्यावस्थारूप निर्विकल्प समाधि प्राप्त करके मनके द्वारा मनोवहा नाड़ीको संयममें रखते हुए अन्तकालनमें प्राणोंको सुषुम्णा मार्गसे ले जाकर संसार-बन्धनसे मुक्त हो जाता है ।।
yaḥ kevalaṁ śarīra-rakṣāyai bhojanādi karma karoti, sa abhyāsa-balena guṇānāṁ sāmyāvasthā-rūpāṁ nirvikalpāṁ samādhiṁ prāpya manasā manovahā-nāḍīṁ saṁyamya anta-kāle prāṇān suṣumnā-mārgeṇa nītvā saṁsāra-bandhanāt mucyate. bhavitā manaso jñānaṁ mana eva prajāyate. jyotiṣmad virajo nityaṁ mantra-siddhaṁ mahātmanām; teṣāṁ mahātmanāṁ manasi tattva-jñānasyodayaḥ bhavati, praṇavopāsanayā pariśuddhaṁ manaḥ nityaṁ prakāśamayaṁ nirmalaṁ ca bhavati.
毗湿摩说:若人行食等事,唯为护持此身,并非纵欲取乐;凭恒常修习之力,得无分别三昧(nirvikalpa),即诸性平衡之定。以心摄持载心之脉道,至临终之际,引诸命息循苏舒姆那(suṣumnā)之路而上,遂脱世间系缚。知当从心而起,亦实生于心中。于大心者,心由真言成就,常明无垢、光耀不息,便生真实慧见;盖由奉修普罗那瓦(Praṇava,唵 Oṁ),其心得净,恒常澄明而照彻。
भीष्म उवाच
Moderation and disciplined practice purify the mind: when actions like eating are done only for bodily maintenance, sustained yoga leads to non-conceptual samādhi, and purified mind—especially through Praṇava (Oṁ) practice—becomes luminous and capable of liberating knowledge, culminating in release from saṁsāra.
In the Śānti Parva’s instruction section, Bhīṣma continues advising on yogic liberation: he describes the yogin’s restraint of inner channels and the guiding of prāṇa through suṣumnā at death, then explains that true knowledge arises in a mind purified and empowered by mantra, particularly by devotion to Oṁ.