संजय कहते हैं--महाराज! वृषसेनने नकुलके धनुष और तलवारको काट दिया है
sañjaya uvāca—mahārāja! vṛṣasenena nakulasya dhanuḥ khaḍgaṃ ca chittvā taṃ rathahīnaṃ kṛtavān; śatrubāṇapīḍitaṃ ca karṇaputreṇa svāstrabalena parājitaṃ jñātvā, śreṣṭhapuruṣa-bhīmasenasyājñayā hastāyudhāḥ śatrūn prati samarthāḥ—drupadasya pañca śreṣṭhaputrāḥ, ṣaṣṭhaḥ sātyakiḥ, draupadyāḥ pañca putrāś ca—ete ekādaśa vīrāḥ, tava pakṣasya gaja-aśva-ratha-pādātān sarpavat-tulyaiḥ śaraiḥ saṃharantaḥ rathaiḥ tatra śīghram upāyayuḥ. tadā teṣāṃ rathadhvajā vāyuvegena phalanti sma; teṣāṃ hayā uccalantaḥ samāyānti sma; sarve ca mahāsvanena nādantaḥ sma.
三阇耶说道:“大王啊,弗利沙塞那已斩断那俱罗的弓与剑,使他失却战车,受敌箭所苦;迦尔那之子又以兵器之威将其压制。得知此事后,奉最杰出之人毗摩塞那之命,十一位英雄——德鲁帕陀最优秀的五子、萨底耶吉为第六、以及德劳帕蒂的五子——皆手执兵刃、足以当敌,乘战车疾驰而至。行进之间,他们以蛇般迅疾致命的箭矢,屠戮你方的象、马、战车与步兵。其时,车旗随劲风猎猎飞扬,骏马腾跃向前,众人齐声怒吼。”
संजय उवाच
The verse highlights kṣatriya-ethics in war: when an ally is overwhelmed, leaders must respond swiftly with coordinated support. Courage is paired with responsibility—protecting one’s side and restoring balance on the battlefield rather than abandoning a comrade in distress.
Vṛṣasena, Karṇa’s son, has disabled Nakula by cutting his weapons and leaving him chariotless. On learning this, Bhīma orders a rapid counter-move: eleven Pāṇḍava-aligned warriors (Drupada’s five sons, Sātyaki, and Draupadī’s five sons) rush in chariots, cutting down Kaurava forces as they arrive with banners flying and battle-cries resounding.