HomeUpanishadsYogatattvaVerse 23
Previous Verse
Next Verse

Verse 23

Yogatattva

लययोगश्चित्तलयः कोटिशः परिकीर्तितः । गच्छंस्तिष्ठन् स्वपन् भुञ्जन् ध्यायेन् निष्कलमीश्वरम् ॥ स एव लययोगः स्यात् हठयोगमतः शृणु । यमश्च नियमश्चैव आसनं प्राणसंयमः ॥ प्रत्याहारो धारणा च ध्यानं भ्रूमध्यमे हरिम् । समाधिः समतावस्था साष्टाङ्गो योग उच्यते ॥

लय-योगः । चित्त-लयः । कोटिशः । परिकीर्तितः । गच्छन् । तिष्ठन् । स्वपन् । भुञ्जन् । ध्यायेत् । निष्कलम् । ईश्वरम् । सः । एव । लय-योगः । स्यात् । हठ-योगम् । अतः । शृणु । यमः । च । नियमः । च । एव । आसनम् । प्राण-संयमः । प्रत्याहारः । धारणा । च । ध्यानम् । भ्रू-मध्यमे । हरिम् । समाधिः । समता-अवस्था । स-अष्टाङ्गः । योगः । उच्यते ।

layayogaś cittalayaḥ koṭiśaḥ parikīrtitaḥ | gacchaṃs tiṣṭhan svapan bhuñjan dhyāyet niṣkalam īśvaram || sa eva layayogaḥ syād haṭhayogam ataḥ śṛṇu | yamaś ca niyamaś caiva āsanaṃ prāṇasaṃyamaḥ || pratyāhāro dhāraṇā ca dhyānaṃ bhrūmadhyame harim | samādhiḥ samatāvasthā sāṣṭāṅgo yoga ucyate ||

Laya-yoga, tức sự tan hòa của tâm thức, được tuyên nói vô lượng cách. Dù đi, đứng, ngủ hay ăn, cũng nên quán niệm Đấng Tự Tại vô phần (nishkala). Đó chính là laya-yoga. Nay hãy nghe haṭha-yoga: yama và niyama, tư thế (āsana), điều phục hơi thở (prāṇasaṃyama); thu nhiếp các căn (pratyāhāra), định tâm (dhāraṇā), và thiền quán Hari nơi giữa hai mày; rồi samādhi—trạng thái bình đẳng an nhiên. Đó gọi là yoga tám chi.

Laya-yoga—(namely) the dissolution of the mind—is proclaimed in countless ways. While walking, standing, sleeping, or eating, one should meditate on the partless Lord. That indeed is laya-yoga. Now hear haṭha-yoga: yama and niyama, posture, restraint of breath; withdrawal (of the senses), concentration, and meditation on Hari in the middle of the eyebrows; samādhi, the state of equanimity—this is called the yoga of eight limbs.

Īśvara/Brahman meditation leading to citta-laya and samādhi (as a means toward mokṣa)Mahavakya: Indirect: the ‘niṣkala īśvara’ contemplation and samatā/samādhi are preparatory disciplines that, in Advaita framing, culminate in mahāvākya-based aparokṣa-jñāna (direct realization), though the verse itself is yogic rather than declarative of identity.Krishna YajurvedaChandas: Anuṣṭubh (śloka)