HomeUpanishadsAkshiVerse 14
Previous Verse
Next Verse

Verse 14

Akshi

पदार्थप्रविभागज्ञः कार्याकार्यविनिर्णयम् । जानात्यधिगतश्चान्यो गृहं गृहपतिर्यथा ॥ मदाभिमानमात्सर्यलोभमोहातिशायिताम् । बहिरप्यास्थितामीषत् त्यजत्यहिरिव त्वचम् ॥ इत्थंभूतमतिः शास्त्रगुरुसज्जनसेवया । सरहस्यमशेषेण यथावदधिगच्छति ॥

पदार्थ-प्रविभाग-ज्ञः । कार्य-अकार्य-विनिर्णयम् । जानाति । अधिगतः । च । अन्यः । गृहम् । गृहपतिः । यथा ॥ मद-अभिमान-मात्सर्य-लोभ-मोह-अतिशायिताम् । बहिः । अपि । आस्थिताम् । ईषत् । त्यजति । अहिः । इव । त्वचम् ॥ इत्थम्-भूत-मतिः । शास्त्र-गुरु-सज्जन-सेवया । स-रहस्यम् । अशेषेण । यथा-वत् । अधिगच्छति ॥

padārthapravibhāgajñaḥ kāryākāryavinirṇayam | jānāty adhigataścānyo gṛhaṃ gṛhapatiḥ yathā || madābhimānamātsaryalobhamohātiśāyitām | bahir apy āsthitām īṣat tyajaty ahir iva tvacam || itthaṃbhūtamatiḥ śāstragurusajjanasevayā | sarahasyam aśeṣeṇa yathāvad adhigacchati ||

جو شخص پدار্থوں کی تقسیم جانتا ہے وہ واجب و ناجائز کا فیصلہ سمجھ لیتا ہے، جیسے گھر کا مالک اپنے گھر کے کاموں پر قابو رکھتا ہے۔ وہ غرور، انا، حسد، لالچ اور حد سے بڑھی ہوئی غفلت کو سانپ کے کینچلی اتارنے کی طرح رفتہ رفتہ چھوڑ دیتا ہے۔ ایسی کیفیت کے ساتھ شاستر، گرو اور نیک لوگوں کی خدمت سے وہ راز سمیت پورے اُپدیش کو پوری طرح درست طور پر سمجھ لیتا ہے۔

One who knows the classification of categories understands the discernment of what ought and ought not to be done, like a householder who has mastered his household. He gradually abandons pride, egoism, envy, greed, and excessive delusion—like a snake (casting off) its skin. With such a disposition, through service to scripture, the teacher, and the good, he fully and properly comprehends the teaching together with its inner purport.

Viveka leading to vairāgya and right understanding (yathāvad-jñāna)Mahavakya: Indirect: yathāvad-adhigama (right comprehension) is the condition for mahāvākya to yield liberating knowledge.AtharvaChandas: Anuṣṭubh (śloka-style; post-Vedic metrical Sanskrit)