Previous Verse
Next Verse

Shloka 50

अर्जुनस्योत्तरदिग्विजयः

Arjuna’s Northern Conquests and Tribute Collection

तत: क्षीणे जरासंधे भ्रातृभ्यां विहितं जयम्‌ । अजातशत्रुरासाद्य मुमुदे भ्रातृभि: सह,तदनन्तर जरासंधके नष्ट होनेपर अपने दोनों भाइयोंद्वारा की हुई विजयको पाकर अजातशत्रु राजा युधिष्ठिर भाइयोंसहित आनन्दमग्न हो गये

tataḥ kṣīṇe jarāsandhe bhrātṛbhyāṃ vihitaṃ jayam | ajātaśatrur āsādya mumude bhrātṛbhiḥ saha ||

پھر جب جراسندھ کا خاتمہ ہو گیا تو اپنے دونوں بھائیوں کی حاصل کردہ فتح پا کر اَجات شترو یُدھشٹھِر بھائیوں سمیت نہایت مسرور ہوا۔

ततःthen, thereafter
ततः:
Adhikarana
TypeIndeclinable
Rootततः (तद्-प्रातिपदिकात्)
Formअव्यय
क्षीणेwhen (he was) slain/vanquished
क्षीणे:
Adhikarana
TypeAdjective
Rootक्षीण (√क्षि)
Formपुंलिङ्गे सप्तमी एकवचनम् (जरासन्धे इति पदस्य विशेषणम्)
जरासन्धेin/when Jarāsandha (was defeated)
जरासन्धे:
Adhikarana
TypeNoun
Rootजरासन्ध (प्रातिपदिकम्)
Formपुंलिङ्गे सप्तमी एकवचनम्
भ्रातृभ्याम्by (his) two brothers
भ्रातृभ्याम्:
Karana
TypeNoun
Rootभ्रातृ (प्रातिपदिकम्)
Formपुंलिङ्गे तृतीया द्विवचनम्
विहितम्accomplished, brought about
विहितम्:
Karma
TypeAdjective
Rootविहित (√धा with वि-; past passive participle)
Formनपुंसकलिङ्गे प्रथमा/द्वितीया एकवचनम् (जयम् इति पदस्य विशेषणम्)
जयम्victory
जयम्:
Karma
TypeNoun
Rootजय (प्रातिपदिकम्)
Formपुंलिङ्गे द्वितीया एकवचनम्
अजातशत्रुःAjātaśatru (Yudhiṣṭhira; 'one whose enemy is not born')
अजातशत्रुः:
Karta
TypeNoun
Rootअजातशत्रु (प्रातिपदिकम्)
Formपुंलिङ्गे प्रथमा एकवचनम्
आसाद्यhaving obtained/reached
आसाद्य:
Karma
TypeVerb
Rootआसाद्य (√सद् with आ-; absolutive/क्त्वान्त)
Formक्त्वान्त अव्यय (पूर्वकालिक क्रिया)
मुमुदेrejoiced, was delighted
मुमुदे:
Karta
TypeVerb
Root√मुद्
Formलिट् (परस्मैपद-रूपम्), प्रथमपुरुषः, एकवचनम्
भ्रातृभिःwith (his) brothers
भ्रातृभिः:
Sahartha (treated under Karana)
TypeNoun
Rootभ्रातृ (प्रातिपदिकम्)
Formपुंलिङ्गे तृतीया बहुवचनम्
सहtogether with
सह:
Sahartha (treated under Karana)
TypeIndeclinable
Rootसह
Formअव्यय

सहदेव उवाच

S
Sahadeva
J
Jarāsandha
A
Ajātaśatru (Yudhiṣṭhira)
T
the two brothers (bhrātṛbhyām)

Educational Q&A

Victory aligned with dharma is portrayed as a collective responsibility and shared fruit: the king (Yudhiṣṭhira) rejoices not in personal glory but in the successful fulfillment of duty carried out by his brothers, reinforcing unity, gratitude, and righteous governance.

After Jarāsandha is destroyed, Yudhiṣṭhira (Ajātaśatru) receives the outcome of the conquest achieved by his two brothers and becomes joyful together with all his brothers, marking a turning point that strengthens the Pāṇḍavas’ position for subsequent royal aims.