Previous Verse
Next Verse

Shloka 7

Vighneshvara-Prashna and Deva-Krita Shiva-Stava

Adhyaya 104

इत्युक्त्वान्योन्यमनघं तुष्टुवुः शिवमीश्वरम् नमः सर्वात्मने तुभ्यं सर्वज्ञाय पिनाकिने

ityuktvānyonyamanaghaṃ tuṣṭuvuḥ śivamīśvaram namaḥ sarvātmane tubhyaṃ sarvajñāya pinākine

یوں باہم کہہ کر انہوں نے بے عیب پرمیشور شِو کی ثنا کی—“اے سب کے آتما، آپ کو نمسکار؛ اے سب کچھ جاننے والے، پِناک دھاری، آپ کو نمسکار۔”

itithus
iti:
uktvāhaving spoken
uktvā:
anyonyamto one another / mutually
anyonyam:
anaghamfaultless, sinless, pure
anagham:
tuṣṭuvuḥthey praised, extolled
tuṣṭuvuḥ:
śivamShiva, the auspicious One
śivam:
īśvaramthe Lord, sovereign (Pati)
īśvaram:
namaḥsalutation
namaḥ:
sarvātmaneto the Self of all (immanent Atman in all pashus)
sarvātmane:
tubhyamto You
tubhyam:
sarvajñāyato the omniscient one
sarvajñāya:
pinākineto the wielder of Pināka (Shiva’s bow)
pinākine:

Suta Goswami (narrating the episode; the immediate speakers are the assembled beings/devotees who praise Shiva)