Tīrtha-yātrā: Prayāga-saṅgama and Gayaśiras—Rājarṣi Gaya’s Mahāyajña
प्रभासादीनि तीर्थानि महेन्द्रादीं श्ष॒ पर्वतान् गज्ाद्या: सरितश्लैव प्लक्षादींश्व॒ वनस्पतीन्,कुरु क्षिप्रं वचो5स्माकं तत: श्रेयोडभिपत्स्यसे । “महीपाल! प्रभास आदि तीथर्थों, महेन्द्र आदि पर्वतों, गंगा आदि नदियों तथा प्लक्ष आदि वृक्षोंका हम आपके साथ दर्शन करना चाहते हैं। जनेश्वर! यदि आपके मनमें ब्राह्मणोंके प्रति कुछ प्रेम है तो आप हमारी बात शीघ्र मान लीजिये; इससे आपका कल्याण होगा
Vaiśampāyana uvāca: Prabhāsādīni tīrthāni Mahendrādīṃś ca parvatān, Gaṅgādyaḥ saritaś caiva plakṣādīṃś ca vanaspatīn; kuru kṣipraṃ vaco 'smākaṃ tataḥ śreyo 'bhipatsyase. Mahīpāla! Prabhāsa-ādīni tīrthāni, Mahendra-ādīn parvatān, Gaṅgā-ādyaḥ saritaḥ tathā plakṣa-ādīn vṛkṣān vayaṃ tvayā saha draṣṭum icchāmaḥ; janeśvara! yadi te brāhmaṇeṣu kiṃcit prema, tad asmākaṃ vacaḥ śīghraṃ mānaya—tataḥ te kalyāṇaṃ bhaviṣyati.
Wika ni Vaiśampāyana: “Ang Prabhāsa at iba pang mga tīrtha, ang Mahendra at iba pang mga bundok, ang Gaṅgā at iba pang mga ilog, at ang mga punong tulad ng plakṣa—nais naming masilayan ang mga ito kasama ka. Kaya, O hari, dinggin mo agad ang aming pakiusap; sa paggawa nito, makakamtan mo ang tunay na kapakinabangan. O tagapangalaga ng lupa, kung may munting paggalang sa iyong puso para sa mga brāhmaṇa, tanggapin mo ang aming mga salita nang walang pag-aatubili—susunod dito ang iyong ikabubuti.”
वैशम्पायन उवाच
A king’s welfare (śreyas/kalyāṇa) is linked to prompt, respectful responsiveness to righteous counsel—especially the requests of brāhmaṇas/ascetics—and to supporting pilgrimage and sacred observances that uphold dharma.
The speaker reports a request addressed to a king: the speakers wish to visit renowned tīrthas, mountains, rivers, and sacred trees together with him, urging him to agree quickly and implying that honoring brāhmaṇas and their wishes will bring him benefit.