गन्धमादन-हिमवत्प्रयाणे युधिष्ठिर-भीमसंवादः
Yudhiṣṭhira–Bhīma Dialogue on the Gandhamādana–Himavat Ascent
किराततड्गणाकीर्ण पुलिन्दशतसंकुलम् | हिमवत्यमरैर्जुष्टं बद्दाश्चर्यसमाकुलम् | सुबाहुश्चापि तान् दृष्टवा पूजया प्रत्यगृह्नत,वैशम्पायनजी कहते हैं--जनमेजय! इस प्रकार बातचीत करते हुए वे सब लोग आगे बढ़े। कुछ दूर जानेपर उन्हें कुलिन्दराज सुबाहुका विशाल राज्य दिखायी दिया, जहाँ हाथी- घोड़ोंकी बहुतायत थी, और सैकड़ों किरात, तंगण एवं कुलिन्द आदि जंगली जातियोंके लोग निवास करते थे। वह देवताओंसे सेवित देश हिमालयके अत्यन्त समीप था। वहाँ अनेक प्रकारकी आश्चर्यजनक वस्तुएँ दिखायी देती थीं। सुबाहुका वह राज्य देखकर उन सबको बड़ी प्रसन्नता हुई। कुलिन्दोंके राजा सुबाहुको जब यह पता लगा कि मेरे राज्यमें पाण्डव आये हैं, तब उसने राज्यकी सीमापर जाकर बड़े आदर-सत्कारके साथ उन्हें अपनाया। उसके द्वारा प्रेमसे पूजित होकर वे सब लोग बड़े सुखसे वहाँ रहे
kirātataṅgaṇākīrṇaṃ pulindaśatasankulam | himavaty amarair juṣṭaṃ baddhāścaryasamākulam | subāhuś cāpi tān dṛṣṭvā pūjayā pratyagṛhṇat |
Sinabi ni Vaiśampāyana: Nagpatuloy sila habang nag-uusap, at pagkalipas ng kaunting layo ay nasilayan nila ang malawak na kaharian ni Subāhu, hari ng mga Kulinda—siksik sa mga Kirāta at Taṅgaṇa, at dinudumog ng daan-daang Pulinda. Malapit sa Himavat at dinadalaw ng mga diyos, ang lupain ay hitik sa mga kababalaghan. Nang makita ang kaharian ni Subāhu, labis ang kanilang galak; at nang malaman ni Subāhu na pumasok sa kanyang nasasakupan ang mga Pāṇḍava, lumabas siya sa hangganan at tinanggap sila nang may paggalang at mapagmahal na pagkamapagpatuloy, kaya sila’y nanatili roon nang panatag.
वैशम्पायन उवाच
The verse highlights rājadharma expressed through hospitality: a righteous ruler honors worthy guests—especially those in hardship—by going out to receive them and offering respectful welcome, reinforcing social order and ethical conduct even in remote frontier regions.
As the travelers move on, they reach the Himalayan-adjacent realm of Subāhu, populated by various mountain and forest peoples. Subāhu learns the Pāṇḍavas have arrived and formally receives them at the border with honor and hospitality, after which they stay there comfortably.