Previous Verse

Shloka 113

Ṛśyaśṛṅga’s Luring, Rainfall at Aṅga, and Reconciliation with Vibhāṇḍaka (ऋश्यशृङ्गोपाख्यानम्)

इति श्रीमहाभारते वनपर्वणि तीर्थयात्रापर्वणि लोमशतीर्थयात्रायामृष्यशूड्रोपाख्याने त्रयोदशाधिकशततमो< ध्याय:,इस प्रकार श्रीमहाभारत वनपर्वके अन्तर्गत तीर्थयात्रापर्वमें लोमशती र्थयात्राके प्रस॑ंगमें ऋष्यशुंगोपाख्या0/गविषयक एक सौ तेरहवाँ अध्याय पूरा हुआ

iti śrīmahābhārate vanaparvaṇi tīrthayātrāparvaṇi lomaśatīrthayātrāyām ṛṣyaśṛṅga-śūdropākhyāne trayodaśādhikaśatatamo 'dhyāyaḥ | iti śrīmahābhārate vanaparvake antargata tīrthayātrāparvameṃ lomaśatīrthayātrāke prasaṅgameṃ ṛṣyaśṛṅgopākhyāna-viṣayaka eka sau terahavāṃ adhyāya pūrā huā |

Sa gayon, sa Śrī Mahābhārata, sa loob ng Vana Parva, sa Tīrtha-yātrā Parva, sa salaysay ng paglalakbay-dambana ni Lomāśa—sa bahaging tumatalakay kay Ṛṣyaśṛṅga at sa Śūdra—nagtatapos ang ika-isang daan at labintatlong kabanata.

इतिthus; end-quote marker
इति:
TypeIndeclinable
Rootइति
श्रीमहाभारतेin the Śrī-Mahābhārata
श्रीमहाभारते:
Adhikarana
TypeNoun
Rootश्रीमहाभारत
FormNeuter, Locative, Singular
वनपर्वणिin the Vana-parvan
वनपर्वणि:
Adhikarana
TypeNoun
Rootवनपर्वन्
FormNeuter, Locative, Singular
तीर्थयात्रापर्वणिin the Tīrthayātrā-parvan
तीर्थयात्रापर्वणि:
Adhikarana
TypeNoun
Rootतीर्थयात्रापर्वन्
FormNeuter, Locative, Singular
लोमशतीर्थयात्रायाम्in (the account of) Lomāśa's pilgrimage
लोमशतीर्थयात्रायाम्:
Adhikarana
TypeNoun
Rootलोमशतीर्थयात्रा
FormFeminine, Locative, Singular
ऋष्यशूड्रोपाख्यानेin the episode (upākhyāna) of Ṛṣyaśūdra
ऋष्यशूड्रोपाख्याने:
Adhikarana
TypeNoun
Rootऋष्यशूड्रोपाख्यान
FormNeuter, Locative, Singular
त्रयोदशाधिकशततमःthe one-hundred-and-thirteenth
त्रयोदशाधिकशततमः:
Karta
TypeAdjective
Rootत्रयोदशाधिकशततम
FormMasculine, Nominative, Singular
अध्यायःchapter
अध्यायः:
Karta
TypeNoun
Rootअध्याय
FormMasculine, Nominative, Singular

विभाण्डक उवाच

Ś
Śrī Mahābhārata
V
Vana Parva
T
Tīrtha-yātrā Parva
L
Lomāśa
Ṛṣyaśṛṅga
Ś
Śūdra

Educational Q&A

This line functions as a colophon rather than a doctrinal verse: it emphasizes the Mahābhārata’s framed method of teaching dharma through pilgrimage discourse (tīrtha-yātrā) and embedded exempla (upākhyāna), where ethical reflection is carried by narrative context.

The text is closing the chapter: it states that, within Vana Parva’s pilgrimage section, in Lomāśa’s account, the subsidiary story concerning Ṛṣyaśṛṅga (and a Śūdra, as indicated by the episode-title) has reached the end of Chapter 113.