Udyoga-parva Adhyāya 47 — Arjuna’s Deterrent Declaration
Sañjaya’s Report
यदा द्रष्टा भीमसेनेन नागान् निपातितान् गिरिकूटप्रकाशान् । कुम्भैरिवासृग्वमतो भिन्नकुम्भां- स्तदा युद्ध धार्तराष्ट्रोडन्वतप्स्यत्
sañjaya uvāca | yadā draṣṭā bhīmasenena nāgān nipātitān girikūṭaprakāśān | kumbhair ivāsṛg vamato bhinnakumbhāṁs tadā yuddhe dhārtarāṣṭro 'nvatapsyat ||
Sinabi ni Sañjaya: “Kapag nasilayan ni Duryodhana ang mga dambuhalang elepante—kasinglaki ng mga tuktok ng bundok—na ibinagsak ni Bhīmasena, nabiyak ang kanilang sentido at bumubuhos ang dugo na wari’y mula sa mga basag na banga, kung magkagayon, sa gitna mismo ng digmaan, ang anak ni Dhṛtarāṣṭra ay sasakmalin ng naglalagablab na pagsisisi sa pag-udyok niya sa labang ito.”
संजय उवाच
The verse underscores the moral weight of initiating unjust conflict: even the instigator may later be consumed by remorse when confronted with the real, gruesome consequences of war.
Sañjaya foretells a battlefield scene where Bhīma fells massive war-elephants, splitting their temples so blood streams out; seeing this carnage, Duryodhana (Dhārtarāṣṭra) is predicted to feel intense regret for having set the war in motion.