Previous Verse
Next Verse

Shloka 13

Chapter 5: Dāruka’s Mission, Balarāma’s Yogic Departure, and Kṛṣṇa’s Niṣkramaṇa

सात्राजिती ततः सत्या रुक्मिणी च विशाम्पते । अभिपत्य प्ररुरुदु: परिवार्य धनंजयम्‌,प्रजानाथ! तब सत्राजितकी पुत्री सत्यभामा तथा रुक्मिणी आदि रानियाँ वहाँ दौड़ी आयीं और अर्जुनको घेरकर उच्च स्वरसे विलाप करने लगीं

sātrājitī tataḥ satyā rukmiṇī ca viśāmpate | abhipatya praruruduḥ parivārya dhanañjayam ||

Wika ni Vaiśampāyana: Pagkaraan, si Satyabhāmā, anak ni Satrājit, at si Rukmiṇī rin, O panginoon ng bayan, ay nagmadaling lumapit; pinalibutan nila si Dhanañjaya (Arjuna) at sumambulat sa malakas na panaghoy.

सात्राजितीSatyabhāmā (daughter of Satrājit)
सात्राजिती:
Karta
TypeNoun
Rootसात्राजिती (प्रातिपदिक)
FormFeminine, Nominative, Singular
ततःthen, thereafter
ततः:
TypeIndeclinable
Rootततः (अव्यय)
सत्याSatyā
सत्या:
Karta
TypeNoun
Rootसत्या (प्रातिपदिक)
FormFeminine, Nominative, Singular
रुक्मिणीRukmiṇī
रुक्मिणी:
Karta
TypeNoun
Rootरुक्मिणी (प्रातिपदिक)
FormFeminine, Nominative, Singular
and
:
TypeIndeclinable
Rootच (अव्यय)
विशाम्पतेO lord of the people
विशाम्पते:
TypeNoun
Rootविशाम्पति (प्रातिपदिक)
FormMasculine, Vocative, Singular
अभिपत्यhaving rushed up to, having run towards
अभिपत्य:
TypeVerb
Rootअभि-√पत्
Formल्यप् (absolutive/gerund), Parasmaipada (usage)
प्ररुरुदुःthey wept, they cried aloud
प्ररुरुदुः:
TypeVerb
Rootप्र-√रुद्
FormPerfect (लिट्), 3rd, Plural, Parasmaipada
परिवार्यhaving surrounded
परिवार्य:
TypeVerb
Rootपरि-√वृ (परिवारयति)
Formल्यप् (absolutive/gerund), Parasmaipada (usage)
धनंजयम्Dhanañjaya (Arjuna)
धनंजयम्:
Karma
TypeNoun
Rootधनंजय (प्रातिपदिक)
FormMasculine, Accusative, Singular

वैशम्पायन उवाच

V
Vaiśampāyana
S
Satyabhāmā (Sātrājitī/Satyā)
S
Satrājit
R
Rukmiṇī
A
Arjuna (Dhanañjaya)
J
Janamejaya (implied by viśāmpate)