Marutta’s Sacrifice and Agni’s Embassy (मरुत्त-यज्ञे दूतत्वम्)
अग्निरुवाच गन्धर्वराड् यत्वयं तत्र दूतो बिभेम्यहं वासव तत्र गन्तुम् । संरब्धो मामब्रवीत् तीक्षणरोष: संवर्तो वाक््यं चरितब्रह्म॒चर्य:
agnir uvāca gandharvarāḍ yat tvayaṃ tatra dūto bibhemy ahaṃ vāsava tatra gantum | saṃrabdho mām abravīt tīkṣṇaroṣaḥ saṃvarto vākyaṃ caritabrahmacaryaḥ ||
Wika ni Agni: “O Vāsava (Indra), kung ang haring Gandharva ang ipadadala roon bilang sugo mo, siya na ang papagpunin; ako’y natatakot nang bumalik pa roon. Sapagkat minsan, si Saṃvarta na brahmacārin ay nagsalita sa akin sa matinding poot: ‘Agni, kung muli kang darating sa anumang paraan upang dalhin si Bṛhaspati kay Marutta, sa galit ko’y susunugin kita at gagawin kang abo sa pamamagitan ng aking kakila-kilabot na titig.’ O Indra, unawain mong mabuti ang kanyang babala.”
व्यास उवाच
Even powerful beings must respect the force of tapas and the moral authority of a disciplined ascetic; prudence and restraint are part of dharma, especially when prior warnings have been given.
Agni tells Indra he is afraid to return as a messenger because the ascetic Saṃvarta previously threatened to burn him to ashes if he again tried to bring Bṛhaspati to Marutta; Agni urges Indra to take that threat seriously.