द्रौपदी आदि स्त्रियाँ भी शिबिकाओंमें बैठकर दीन-दुखियोंको असंख्य धन बाँटती हुई जा रही थीं। रनिवासके अध्यक्ष सब ओरसे उनकी रक्षा कर रहे थे ।। समृद्धरथहस्त्यश्वं वेगुवीणानुनादितम् । शुशुभे पाण्डवं सैन्यं तत् तदा भरतर्षभ,पाण्डवोंकी सेनामें रथ, हाथी और घोड़ोंकी अधिकता थी। उसमें कहीं वंशी बजती थी और कहीं वीणा। भरतश्रेष्ठ! इन वाद्योंकी ध्वनिसे निनादित होनेके कारण वह पाण्डव-सेना उस समय बड़ी शोभा पा रही थी
vaiśaṃpāyana uvāca | draupadī-ādyāḥ striyaḥ śibikāsu niṣaṇṇā dīna-duḥkhitān asakhyaṃ dhanaṃ vitarantyaḥ prayayuḥ | ranivāsa-adhyakṣāḥ sarvataḥ tāsāṃ rakṣāṃ kurvanti sma || samṛddha-ratha-hasty-aśvaṃ vegu-vīṇā-anunāditam | śuśubhe pāṇḍavaṃ sainyaṃ tat tadā bharatarṣabha ||
Sinabi ni Vaiśampāyana: Si Draupadī at ang iba pang kababaihang maharlika, nakaupo sa mga palankin, ay nagpatuloy sa paglalakbay habang namamahagi ng di-masukat na kayamanan sa mga dukha at nagdurusa. Ang mga pinunong namamahala sa bahagi ng kababaihan sa palasyo ay nagbabantay sa kanila sa lahat ng panig. Noon, O toro sa mga Bharata, ang hukbo ng mga Pāṇḍava—sagana sa mga karwahe, elepante, at kabayo—ay nagningning sa ganda, umaalingawngaw sa tunog ng mga plauta at vīṇā. Pinagdurugtong ng tanawing ito ang dangal ng maharlika at ang pagkakawanggawa sa madla: kahit sa gitna ng martsa ng digmaan, ang pag-aaruga sa mahihina ay lantad bilang tungkuling dharmiko.
वैशम्पायन उवाच
The verse highlights dharmic kingship and household ethics: even in a grand, martial movement, the royal household visibly practices dāna (charity) toward the dīna-duḥkhita (poor and suffering), while ensuring proper protection and order. Splendor is presented as legitimate when paired with responsibility and compassion.
Draupadī and the other royal women travel in palanquins, distributing abundant wealth to the needy. Officials guard them from all sides. Simultaneously, the Pāṇḍava army is described as large and well-equipped with chariots, elephants, and horses, and made impressive by the resonant music of flutes and vīṇās.