Śārṅgakānāṃ Avināśaḥ (Why the Śārṅga Birds Were Spared) | शार्ङ्गकानामविनाशः
अभ्यर्च्य ब्राह्म॒णान् पार्थो द्रौपदीमभिजग्मिवान् | इसके बाद राजा युधिष्ठिर और भीमके चरण छुये। तदनन्तर नकुल और सहदेवने आकर अर्जुनको प्रणाम किया। अर्जुनने भी हर्षमें भरकर उन दोनोंको हृदयसे लगा लिया और उनसे मिलकर बड़ी प्रसन्नताका अनुभव किया। फिर वहाँ राजासे मिलकर नियमपूर्वक एकाग्रचित्त हो उन्होंने ब्राह्मणोंका पूजन किया। तत्पश्चात् वे द्रौषपदीके समीप गये ।। १५३ || त॑ द्रौपदी प्रत्युवाच प्रणयात् कुरुनन्दनम्,द्रौपदीने प्रणणकोपवश कुरुनन्दन अर्जुनसे कहा--'कुन्तीकुमार! यहाँ क्यों आये हो, वहीं जाओ, जहाँ वह सात्वतवंशकी कन्या सुभद्रा है। सच है, बोझको कितना ही कसकर बाँधा गया हो, जब उसे दूसरी बार बाँधते हैं, तब पहला बन्धन ढीला पड़ जाता है (यही हालत मेरे प्रति तुम्हारे प्रेमबन्धनकी है)
vaiśampāyana uvāca | abhyarcya brāhmaṇān pārtho draupadīm abhijagmivān |
Sinabi ni Vaiśampāyana: Matapos parangalan nang nararapat ang mga brāhmaṇa, si Pārtha (Arjuna) ay nagtungo kay Draupadī. Sa salaysay sa paligid nito, nagpalitan ang magkakapatid ng magalang na pagbati at yakap; at si Arjuna—mahinahon at masunurin sa tuntunin—ay nagsagawa muna ng pagsamba sa mga brāhmaṇa bago lumapit kay Draupadī. Ngunit si Draupadī, mula sa sugatang pag-ibig at paninibugho, ay nagsalita, itinuro siya kay Subhadrā at ipinahiwatig na ang pag-ibig ay gaya ng tali: gaano man kahigpit ang pagkakatali, kapag itinali muli, lumuluwag ang unang buhol—isang tensiyon sa pagitan ng katapatan sa pag-aasawa, tungkulin, at pansariling pagnanasa.
वैशम्पायन उवाच
The passage foregrounds dharma in domestic life: reverence to brāhmaṇas and proper conduct are maintained even amid personal turmoil, while Draupadī’s reproach highlights the ethical strain created when desire and new attachments threaten earlier bonds of commitment.
Arjuna, after honoring the brāhmaṇas and receiving greetings from his brothers, goes to meet Draupadī. Draupadī responds with affectionate yet pained sarcasm, telling him to go to Subhadrā and suggesting that his earlier bond with her has loosened because of the new marriage.