Previous Verse
Next Verse

Shloka 2

रावणरथवैभव–निमित्तदर्शन–राममातलिसंवादः

Ravana’s Chariot, Portents, and Rama–Matali Instructions

स रथंसारथिःहृष्टंपरसैन्यप्रधर्षणम् ।गन्धर्वनगराकारंसमुच्छ्रितपाताकिनम् ।।6.108.1।।युक्तंपरमसम्पन्नैर्वजिभिर्हेममालिभिः ।युद्धोपकरणैःपूर्णंपताकाध्वजमालिनीम् ।।6.108.2।।ग्रसन्तमिवचाकाशंनादयन्तंवसुन्धराम् ।प्रणाशंपरनैन्यानांस्वनैन्यस्यप्रहर्षणम् ।।6.108.3।।रावणस्यरथंक्षिप्रंचोदयामाससारथिः ।

yuktaṃ paramasampannair vājibhir hemamālibhiḥ | yuddhopakaraṇaiḥ pūrṇaṃ patākādhvajamālinam ||

รถนั้นเทียมด้วยม้าชั้นเลิศอันประดับพวงมาลัยทองคำ เต็มพร้อมด้วยเครื่องศึกทั้งปวง และประดับรายด้วยธงและมาตรฐานรบ

samāpatantamrushing forward
samāpatantam:
Visheshana (विशेषण)
TypeAdjective
Rootsam-ā-√pat (धातु) शतृ
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; वर्तमानकाले शतृ-प्रत्ययान्त (rushing forward)
sahasāsuddenly/with force
sahasā:
Visheshana (विशेषण/क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Rootsahasā (अव्यय)
Formअव्यय, क्रियाविशेषण (adverb: suddenly/forcibly)
svanavantamresounding
svanavantam:
Visheshana (विशेषण)
TypeAdjective
Rootsvanavat (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; मतुप्-प्रत्ययान्त (possessing sound; ringing)
mahā-dhvajamwith a great standard
mahā-dhvajam:
Visheshana (विशेषण)
TypeAdjective
Rootmahā (प्रातिपदिक) + dhvaja (प्रातिपदिक) (समास)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; कर्मधारय: महान् ध्वजः (having a huge banner/standard)
rathamchariot
ratham:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootratha (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन
rākṣasa-rājasyaof the Rakshasa-king
rākṣasa-rājasya:
Sambandha (सम्बन्ध/षष्ठी)
TypeNoun
Rootrākṣasa (प्रातिपदिक) + rāja (प्रातिपदिक) (समास)
Formपुंलिङ्ग, षष्ठी, एकवचन; तत्पुरुष: राक्षसानां राजा (king of Rakshasas)
nara-rājaḥthe king of men (Rama)
nara-rājaḥ:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootnara (प्रातिपदिक) + rāja (प्रातिपदिक) (समास)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; तत्पुरुष: नराणां राजा (king of men)
dadarśasaw
dadarśa:
Kriya (क्रिया)
TypeVerb
Root√dṛś (धातु)
Formलिट् (Perfect/लिट्), प्रथमपुरुष, एकवचन
haindeed
ha:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootha (अव्यय)
Formअव्यय, स्मरण/निश्चयार्थक निपात (emphatic particle)
kṛṣṇa-vāji-samāyuktamyoked with black horses
kṛṣṇa-vāji-samāyuktam:
Visheshana (विशेषण)
TypeAdjective
Rootkṛṣṇa (प्रातिपदिक) + vājin (प्रातिपदिक) + samāyukta (कृदन्त, sam-ā-√yuj) (समास)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; तत्पुरुष: कृष्णैः वाजिभिः समायुक्तम् (yoked with dark horses)
yuktamwell-harnessed
yuktam:
Visheshana (विशेषण)
TypeAdjective
Rootyukta (कृदन्त, √yuj)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; क्त-प्रत्ययान्त
raudreṇawith fierceness
raudreṇa:
Karana (करण)
TypeNoun
Rootraudra (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग/पुंलिङ्ग, तृतीया, एकवचन; here instrumental ‘with fierce’ (as quality)
varcasāsplendour
varcasā:
Karana (करण)
TypeNoun
Rootvarcas (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, तृतीया, एकवचन
dīpyamānamshining
dīpyamānam:
Visheshana (विशेषण)
TypeAdjective
Root√dīp (धातु) यक् passive + शानच्
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; वर्तमानकाले शानच्-प्रत्ययान्त (shining)
ivalike
iva:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootiva (अव्यय)
Formअव्यय, उपमानवाचक
ākāśein the sky
ākāśe:
Adhikarana (अधिकरण)
TypeNoun
Rootākāśa (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, सप्तमी (7th/सप्तमी), एकवचन
vimānaman aerial car
vimānam:
Upamana (उपमान)
TypeNoun
Rootvimāna (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; उपमान (as comparison)
sūrya-varcasamsun-bright
sūrya-varcasam:
Visheshana (विशेषण)
TypeAdjective
Rootsūrya (प्रातिपदिक) + varcas (प्रातिपदिक) (समास)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; तत्पुरुष: सूर्यस्य वर्चः इव (sun-bright)
taḍit-patākā-gahanamthick with lightning-like pennants
taḍit-patākā-gahanam:
Visheshana (विशेषण)
TypeAdjective
Roottaḍit (प्रातिपदिक) + patākā (प्रातिपदिक) + gahana (प्रातिपदिक) (समास)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; तत्पुरुष: तडित्-सदृशीभिः पताकाभिः गहनम् (dense with lightning-like flags)
darśita-indra-āyudha-prabhamshowing rainbow-like radiance
darśita-indra-āyudha-prabham:
Visheshana (विशेषण)
TypeAdjective
Rootdarśita (कृदन्त, √dṛś causative) + indra-āyudha (प्रातिपदिक, समास) + prabhā/prabha (प्रातिपदिक) (समास)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; तत्पुरुष: दर्शिता इन्द्रायुधस्य प्रभा यस्मिन् (showing rainbow-like splendour)

The arrows endowed with very high speed, glowing in radiance like the sun's radiance, holding the arrows, each one desirous of killing the other stood facing each other, came near, and started fighting like lions in the great war.

R
Rāvaṇa
C
chariot
H
horses (vājin)

FAQs

Dharma teaching is implicit: material preparedness and military equipment do not substitute for moral legitimacy; righteous ends require righteous means.

The epic pauses to detail the enemy king’s war-chariot, heightening the scale of the coming duel.

Strategic readiness is highlighted (equipment, horses, standards), though it is framed on the adharma side, foreshadowing that readiness alone cannot secure victory.