अध्याय ५८ — वानरध्वजस्य महेन्द्रास्त्रप्रयोगः
Chapter 58: Arjuna’s Deployment of the Indra-Weapon
तथैव दिव्यं गाण्डीवं धनुरादाय पाण्डव: । शत्रुघ्नं वेगवान् हृष्टो भारसाधनमुत्तमम्
tathaiva divyaṃ gāṇḍīvaṃ dhanur ādāya pāṇḍavaḥ | śatrughnaṃ vegavān hṛṣṭo bhārasādhanam uttamam ||
అదేవిధంగా వేగవంతుడై హర్షంతో నిండిన పాండవుడు అర్జునుడు, మహాభారాన్ని భరించగల ఉత్తమమైన శత్రునాశకమైన దివ్య గాండీవ ధనుస్సును ఎత్తుకున్నాడు. దానితో స్వర్ణాభరణాలతో అలంకరించిన విచిత్రమైన, ప్రకాశించే బాణవర్షాన్ని కురిపించాడు; తన ధనుస్సు నుండి విడిచిన బాణసమూహాలతో ద్రోణాచార్యుని బాణవృష్టిని వెంటనే అడ్డగించి ఛేదించసాగాడు. ఆ దృశ్యం ఆశ్చర్యకరంగా కనిపించింది.
वैशम्पायन उवाच
The verse highlights disciplined strength: even in battle, excellence lies in controlled skill and steadfast purpose—meeting force with mastery rather than uncontrolled fury, reflecting the kṣatriya ideal of duty-bound courage.
Vaiśampāyana describes Arjuna seizing the divine Gāṇḍīva and unleashing rapid volleys of arrows that neutralize Droṇa’s arrow-rain, creating a striking, almost miraculous spectacle of countering weaponry.