Kubera’s Arrival and the Disclosure of Agastya’s Curse
Vaiśaṃpāyana–Janamejaya Narrative
प्रदाय शस्त्राण्यस्माकं युद्धेन द्रौपदी हर । अथ चेत् त्वमविज्ञानादिदं कर्म करिष्यसि,'ऐसी दशामें तू व्यर्थ मृत्युका ही अधिकारी है और आज व्यर्थ ही तुम्हारे प्राण नष्ट हो जायँगे। यदि तेरी बुद्धि दुष्टतापर ही उतर आयी है और तू सम्पूर्ण धर्मोको भी छोड़ बैठा है, तो हमें हमारे अस्त्र देकर युद्ध कर तथा उसमें विजयी होनेपर द्रौपदीको ले जा। यदि तू अज्ञानवश यह विश्वासघात या अपहरण कर्म करेगा, तो संसारमें तुझे केवल अधर्म और अकीर्ति ही प्राप्त होगी। निशाचर! आज तूने इस मानवजातिकी स्त्रीका स्पर्श करके जो पाप किया है, यह भयंकर विष है, जिसे तूने घड़ेमें घोलकर पी लिया है।' इतना कहकर युधिष्ठिर उसके लिये बहुत भारी हो गये
pradāya śastrāṇy asmākaṁ yuddhena draupadīṁ hara | atha cet tvam avijñānād idaṁ karma kariṣyasi, vṛthā mṛtyum evādhikārī bhavasi adya ca vṛthā tava prāṇā naśyanti | yadi te buddhir duṣṭatāyām eva avatīrṇā sarvān dharmān api parityaktavān asi, tarhi asmabhyaṁ śastrāṇi pradāya yuddhasva, jitvā ca draupadīṁ hara | yadi tvam ajñānād idaṁ viśvāsaghāta-apaharaṇa-karma kariṣyasi, loke tvāṁ kevalam adharmaś ca akīrtiś ca prāpsyataḥ | niśācara! adya tvayā manuṣyajātiyāḥ striyāḥ sparśena yat pāpaṁ kṛtaṁ, tad ghoraṁ viṣam iva, yat tvayā ghaṭe ghōlitvā pītam | iti uktvā yudhiṣṭhiraḥ tasya prati mahān abhavat ||
మా ఆయుధాలను మాకు తిరిగి ఇచ్చి, యుద్ధంలో గెలిచి ద్రౌపదిని తీసుకుపో. కానీ అజ్ఞానవశాత్తు నీవు ఈ కార్యానికే పట్టుబడితే, నీవు వ్యర్థ మరణానికే పాత్రుడవు; నేడు నీ ప్రాణం వ్యర్థంగా నశిస్తుంది.
वैशम्पायन उवाच
Even when wronged, the ethical demand is clarity and fairness: if one seeks Draupadī, it must be through open combat after returning the stolen weapons, not through betrayal or abduction. Violating trust and touching a protected woman is framed as adharma that yields only disgrace and self-destruction.
A night-wandering rākṣasa has seized Draupadī and disarmed the Pāṇḍavas. Yudhiṣṭhira rebukes him: return the weapons and fight properly; otherwise the rākṣasa’s act will bring only futile death, infamy, and the moral ‘poison’ of sin.