Previous Verse
Next Verse

Shloka 44

Adhyaya 72 — Puradāha: Rudra’s Cosmic Chariot, Pāśupata-Vrata, and Brahmā’s Shiva-Stuti

तत्कृत्वा न च पापीयान् इति शास्त्रस्य निश्चयः गणेश पचिफ़िएद् ततो विनायकः साक्षाद् बालो ऽबालपराक्रमः

tatkṛtvā na ca pāpīyān iti śāstrasya niścayaḥ Gaṇeśa pacified tato vināyakaḥ sākṣād bālo 'bālaparākramaḥ

అది చేసినవాడు పాపంతో కలుషితుడవడు—ఇది శాస్త్రనిశ్చయం. అనంతరం గణేశుడు ప్రసన్నుడై, వినాయకుడు సాక్షాత్తుగా ప్రత్యక్షమయ్యాడు—రూపంలో బాలుడు, కానీ పరాక్రమంలో బాలుడికాని అప్రతిహత శక్తి గలవాడు.

tat-kṛtvāhaving done that (the prescribed act)
tat-kṛtvā:
nanot
na:
caand
ca:
pāpīyānmore sinful, tainted by sin
pāpīyān:
itithus
iti:
śāstrasyaof the scripture/authoritative teaching
śāstrasya:
niścayaḥsettled conclusion, certainty
niścayaḥ:
gaṇeśaḥGaṇeśa, Lord of the Gaṇas
gaṇeśaḥ:
praśāmitaḥpacified, appeased, made tranquil
praśāmitaḥ:
tataḥthen, thereafter
tataḥ:
vināyakaḥVināyaka (Remover/placer of obstacles)
vināyakaḥ:
sākṣātdirectly, in person, manifestly
sākṣāt:
bālaḥa boy, child
bālaḥ:
a-bāla-parākramaḥwith power not (befitting) a child, of extraordinary might.
a-bāla-parākramaḥ:

Suta Goswami (narrating to the sages of Naimisharanya)