Previous Verse
Next Verse

Shloka 52

Bhṛgu Tests the Trimūrti; Kṛṣṇa and Arjuna Visit Mahā-Viṣṇu and Recover the Brāhmaṇa’s Sons

तत: प्रविष्ट: सलिलं नभस्वता बलीयसैजद् बृहदूर्मिभूषणम् । तत्राद्भ‍ुतं वै भवनं द्युमत्तमं भ्राजन्मणिस्तम्भसहस्रशोभितम् ॥ ५२ ॥

tataḥ praviṣṭaḥ salilaṁ nabhasvatā balīyasaijad-bṛhad-ūrmi-bhūṣaṇam tatrādbhutaṁ vai bhavanaṁ dyumat-tamaṁ bhrājan-maṇi-stambha-sahasra-śobhitam

ఆపై వారు బలమైన గాలిచేత మథింపబడుతూ, మహత్తర తరంగాలతో అలంకృతమైన ఆ జలరాశిలో ప్రవేశించారు. ఆ సముద్రంలో అర్జునుడు అద్భుతమైన, అత్యంత ప్రకాశవంతమైన భవనాన్ని చూశాడు; అది వేలాది రత్నమయ స్తంభాలతో శోభిల్లింది।

tataḥthen/thereupon
tataḥ:
Kāla/Anantarya (काल/अनन्तर्य)
TypeIndeclinable
Roottatas (अव्यय-प्रातिपदिक)
Formअव्यय (adverb)
praviṣṭaḥhaving entered / entered
praviṣṭaḥ:
Karta (कर्ता)
TypeVerb
Rootpra-√viś (विश् धातु)
Formभूतकृदन्त (क्त), पुंलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, एकवचन; कर्तरि प्रयोगः
salilamwater
salilam:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootsalila (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन
nabhasvatāby the wind
nabhasvatā:
Karaṇa (करण)
TypeNoun
Rootnabhasvat (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया-विभक्ति, एकवचन; ‘wind’ अर्थे
balīyasāstronger
balīyasā:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeAdjective
Rootbalīyas (प्रातिपदिक; comparative of बलिन्/बल)
Formपुं/नपुंसक, तृतीया-विभक्ति, एकवचन; nabhasvatā-विशेषण
ejattrembling
ejat:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeVerb
Root√ej (एज् धातु)
Formवर्तमान-कृदन्त (शतृ), नपुंसकलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन; ‘trembling/moving’
bṛhat-ūrmi-bhūṣaṇamadorned with great waves
bṛhat-ūrmi-bhūṣaṇam:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeAdjective
Rootbṛhat (प्रातिपदिक) + ūrmi (प्रातिपदिक) + bhūṣaṇa (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन; तत्पुरुषः (bṛhatyaḥ ūrmayaḥ bhūṣaṇam iva yasya) salila-विशेषण
tatrathere
tatra:
Adhikaraṇa (अधिकरण)
TypeIndeclinable
Roottatra (अव्यय)
Formअव्यय (locative adverb)
adbhutamwonderful
adbhutam:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeAdjective
Rootadbhuta (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन; bhavanam-विशेषण
vaiindeed
vai:
Sambandha-bodhaka (सम्बन्ध/निपात)
TypeIndeclinable
Rootvai (निपात)
Formनिपात (emphatic particle)
bhavanammansion/abode
bhavanam:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootbhavana (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन
dyumat-tamammost luminous
dyumat-tamam:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeAdjective
Rootdyumat (प्रातिपदिक) + tama (प्रातिपदिक; superlative suffix -tama)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन; ‘most radiant’ (superlative) bhavanam-विशेषण
bhrājatshining
bhrājat:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeVerb
Root√bhrāj (भ्राज् धातु)
Formवर्तमान-कृदन्त (शतृ), नपुंसकलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन; समासाङ्ग (maṇi-विशेषण)
maṇi-stambha-sahasra-śobhitamadorned with thousands of jewel-pillars
maṇi-stambha-sahasra-śobhitam:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeAdjective
Rootmaṇi (प्रातिपदिक) + stambha (प्रातिपदिक) + sahasra (प्रातिपदिक) + śobhita (कृदन्त; √śubh/śobh)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन; तत्पुरुष-समासः (maṇi-stambhānāṃ sahasreṇa śobhitam) bhavanam-विशेषण

FAQs

This verse describes a wondrous, intensely radiant palace adorned with thousands of shining jeweled pillars—showing that Bhagavata Purana portrays divine realms as spiritually dazzling and beyond ordinary material splendor.

The imagery of strong wind and great, moving waves heightens the sense of entering a mysterious, extraordinary realm, setting the scene for the revelation of a miraculous divine residence.

A devotee can cultivate remembrance that the Lord’s domain is supremely beautiful and awe-inspiring, strengthening faith and detachment from ordinary attractions by focusing on higher, divine reality.