Previous Verse
Next Verse

Shloka 17

Aśoka-śāstra: Nārada’s Instruction on the Cessation of Śoka

Grief

मूर्थतश्नोत्पतेद्‌ धूम: सद्यो मृत्युनिदर्शनम्‌ नरेश्वरर जिसके नाक और कान टेढ़े हो जाय, दाँत और नेत्रोंका रंग बिगड़ जाय, जिसे बेहोशी होने लगे, जिसका शरीर ठंडा पड़ जाय तथा जिसकी बायीं आँखसे अकस्मात्‌ आँसू बहने और मस्तकसे धुआँ उठने लगे, उसकी तत्काल मृत्यु हो जाती है। उपर्युक्त लक्षण तत्काल होनेवाली मृत्युके सूचक हैं ।। एतावन्ति त्वरिष्टानि विदित्वा मानवो55त्मवान्‌,इन मृत्युसूचक लक्षणोंको जानकर मनको वशमें रखनेवाला साधक रात- दिन परमात्माका ध्यान करे और जिस समय मृत्यु होनेवाली हो, उस कालकी प्रतीक्षा करता रहे

mūrdhataḥ śnotpated dhūmaḥ sadyo mṛtyu-nidarśanam | nareśvara yasya nāsā-karṇau vakrī-bhavataḥ, dantāś ca netrayoś ca varṇaḥ vikriyate, mūrcchā ca jāyate, śarīraṃ ca śītaṃ bhavati, vāma-netrāt sahasā aśru pravartate, mūrdhataś ca dhūmaḥ utpadyate—tasya tatkṣaṇād eva mṛtyur bhavati | uparyuktāni lakṣaṇāni sadyo-mṛtyu-sūcakāni || etāvanti tvaritāni viditvā mānavo ’tmavān rātriṃ-divaṃ paramātmānaṃ dhyāyet, mṛtyu-kālaṃ ca pratīkṣeta ||

याज्ञवल्क्य उवाच—मूर्ध्नः धूम उत्पतति चेत् तत् सद्योमृत्युनिदर्शनम्। नरेश्वर, यस्य नासिका कर्णौ च विकृतौ भवतः, दन्तनेत्रयोर्वर्णो विक्रियते, मूर्च्छा चोपजायते, शरीरं शीतलं भवति, वाममक्ष्णोऽकस्मात् अश्रु स्रवति, मूर्ध्नश्च धूम इवोत्पद्यते—स तदा सद्य एव म्रियते। एतानि त्वरितमृत्युलक्षणानि। एतानि विदित्वा आत्मवान् साधकः अहोरात्रं परमात्मानं ध्यायेत्, यत्कालं प्रेतता भवेत् तत्कालं प्रतीक्षेत।

मूर्धतःfrom the head
मूर्धतः:
Apadana
TypeNoun
Rootमूर्धन्
FormMasculine, Ablative, Singular
उत्पतेत्should arise / may rise up
उत्पतेत्:
Karta
TypeVerb
Rootउत्-पत्
FormOptative (Vidhi-lin), 3rd, Singular, Parasmaipada
धूमःsmoke
धूमः:
Karta
TypeNoun
Rootधूम
FormMasculine, Nominative, Singular
सद्यःimmediately
सद्यः:
Adhikarana
TypeIndeclinable
Rootसद्यः
मृत्यु-निदर्शनम्a sign/indication of death
मृत्यु-निदर्शनम्:
Karta
TypeNoun
Rootमृत्यु-निदर्शन
FormNeuter, Nominative, Singular

याज्ञवल्क्य उवाच

Y
Yājñavalkya
N
nareśvara (the king, unnamed addressee)
P
Paramātman (Supreme Self)

Educational Q&A

Even when confronted with the body’s ominous signs of imminent death, the recommended response is inner mastery: maintain self-control and keep the mind fixed on the Paramātman through continuous meditation, meeting death with awareness rather than panic.

In a didactic exchange within Śānti Parva, the sage Yājñavalkya instructs a king by listing specific bodily symptoms regarded as immediate portents of death, and then turns the discussion toward the ethical-spiritual practice appropriate for a seeker—steady meditation and calm readiness for the end.