Previous Verse
Next Verse

Shloka 58

Adhyātma–Adhibhūta–Adhidaivata Correspondences and the Triguṇa Lakṣaṇas (Śānti-parva 301)

गुणान्‌ गुणशतैरज्ञात्वा दोषान्‌ दोषशतैरपि । हेतून हेतुशतैश्रित्रैछित्रान्‌ विज्ञाय तत्त्वतः

bhīṣma uvāca |

guṇān guṇaśatair ajñātvā doṣān doṣaśatair api |

hetūn hetuśatais citrair vicitrān vijñāya tattvataḥ, rājan bharatanandana |

mahābuddhimān sāṅkhye vidvān vyāpakajñānaprabhāvāt saṃsāraṃ toyapheṇavat kṣaṇabhaṅguraṃ, viṣṇoḥ śatamāyābhiḥ pracchannaṃ, bhitticitravat, narakulavat sārahīnaṃ, andhakāragartavat bhayaṅkaraṃ, varṣākālatoyabudbudavat, sukhahīnaṃ, parādhīnaṃ, naṣṭaprāyaṃ, paṅkāvasaktahastivat rajo-guṇa-tamo-guṇeṣu magnaṃ manyante |

tasmāt te santānādi-āsaktiṃ dūrīkṛtya tapa-rūpa-daṇḍena yuktayā viveka-rūpa-śastreṇa rājasatāmasa-aśubha-gandhān śobhanīyān sāttvika-gandhāṃś ca tathā sparśendriyasya dehāśrita-bhoga-āsaktiṃ śīghram eva chindanti ||

गुणान् गुणशतैरज्ञात्वा दोषान् दोषशतैरपि । हेतून् हेतुशतैश्चित्रैर्विज्ञाय तत्त्वतः ॥

गुणान्qualities
गुणान्:
Karma
TypeNoun
Rootगुण
FormMasculine, Accusative, Plural
गुणशतैःby hundreds of qualities
गुणशतैः:
Karana
TypeNoun
Rootगुणशत
FormNeuter, Instrumental, Plural
ज्ञात्वाhaving known
ज्ञात्वा:
TypeVerb
Rootज्ञा
Formक्त्वा (absolutive/gerund), Active
दोषान्faults
दोषान्:
Karma
TypeNoun
Rootदोष
FormMasculine, Accusative, Plural
दोषशतैःby hundreds of faults
दोषशतैः:
Karana
TypeNoun
Rootदोषशत
FormNeuter, Instrumental, Plural
अपिalso/even
अपि:
TypeIndeclinable
Rootअपि
हेतून्reasons/causes
हेतून्:
Karma
TypeNoun
Rootहेतु
FormMasculine, Accusative, Plural
हेतुशतैःby hundreds of reasons
हेतुशतैः:
Karana
TypeNoun
Rootहेतुशत
FormNeuter, Instrumental, Plural
विचित्रान्variegated/strange
विचित्रान्:
TypeAdjective
Rootविचित्र
FormMasculine, Accusative, Plural
विज्ञायhaving ascertained/understood
विज्ञाय:
TypeVerb
Rootवि+ज्ञा
Formक्त्वा (absolutive/gerund), Active
तत्त्वतःin truth; truly
तत्त्वतः:
TypeIndeclinable
Rootतत्त्वतस्
राजन्O king
राजन्:
TypeNoun
Rootराजन्
FormMasculine, Vocative, Singular
भरतनन्दनO delight of Bharata (descendant of Bharata)
भरतनन्दन:
TypeNoun
Rootभरतनन्दन
FormMasculine, Vocative, Singular
महाबुद्धिमान्very intelligent
महाबुद्धिमान्:
Karta
TypeAdjective
Rootमहाबुद्धिमत्
FormMasculine, Nominative, Singular
साङ्ख्यकेin/with regard to Sāṅkhya (doctrine)
साङ्ख्यके:
Adhikarana
TypeAdjective
Rootसाङ्ख्यक
FormMasculine, Locative, Singular
विद्वान्a learned man
विद्वान्:
Karta
TypeNoun
Rootविद्वस्
FormMasculine, Nominative, Singular

भीष्म उवाच

B
Bhishma (Bhīṣma)
K
King (Rājan—Yudhiṣṭhira implied)
B
Bharatanandana (epithet of the Kuru king)
V
Viṣṇu
S
Sāṅkhya (as a doctrine/path)

Educational Q&A

Through discriminative insight (Sāṅkhya-viveka), one recognizes saṃsāra as insubstantial and impermanent, entangling the mind in rajas and tamas. Therefore one should cut attachment—especially to family-line continuance and bodily pleasures—using disciplined austerity and sharp discernment, even relinquishing subtle attractions of sattva when they become a new form of clinging.

In the Śānti Parva’s post-war instruction, Bhīṣma addresses the Kuru king (Yudhiṣṭhira) and describes the perspective of a Sāṅkhya-knower: after analyzing qualities, faults, and causes, he sees the world as fleeting and deceptive (māyā) and advocates a practical program of detachment—tapas and viveka—to sever sensory and emotional bonds.