दृश्यादृश्यानरिगणानुद्दिश्याचार्यनन्दन:,फिर धूमरहित अग्निके समान एक तेजस्वी बाणको अभिमन्त्रित करके शत्रुवीरोंका संहार करनेवाले आचार्यनन्दन अभश्रत्थामाने सर्वथा क्रोधावेशसे युक्त हो उसे प्रत्यक्ष और परोक्ष शत्रुओंके उद्देश्यसे चला दिया
sañjaya uvāca | dṛśyādṛśyān arigaṇān uddiśyācāryanandanaḥ | dhūmarahitāgnisamaṃ tejasvinaṃ bāṇam abhimantrya śatravīrasaṃhārakara ācāryanandano ’śvatthāmā sarvathā krodhāveśayuktaḥ taṃ pratyakṣa-parokṣaśatrūn uddiśya mumoca |
सञ्जय उवाच—आचार्यनन्दनः अश्वत्थामा सर्वतः क्रोधावेशसमाविष्टः, विधूमपावकसदृशं तेजस्विनं शरम् अभिमन्त्र्य, दृश्यादृश्येषु शत्रुगणेषु लक्ष्यं कृत्वा, परवीरसंहाराय तं शरं मुमोच।
संजय उवाच
The verse highlights the moral danger of krodha (rage): when anger dominates, even sacredly empowered means (abhimantrita weapons) are directed toward broad, potentially indiscriminate harm, blurring ethical restraint in warfare.
Sanjaya describes Aśvatthāmā, Droṇa’s son, empowering a blazing arrow with mantras and releasing it against enemy warriors—both those in plain sight and those not directly visible—driven by intense wrath.