नवमे क्रतुराजस्य वाजिमेधस्य भारत
navame kraturājasya vājimedhasya bhārata bhārata | navāṁ pāraṇaṁ pūrṇa-bhūte śrotā yajñānāṁ rājña aśvamedhasya phalaṁ prāpnoti | sa suvarṇa-stambha-cchada-śobhitam vaidūrya-maṇi-mayī-vedi-vibhūṣitam sarvataḥ jāmbūnada-maya-divya-vātāyana-alaṅkṛtam svarga-vāsi-gandharva-apsarobhiḥ sevitam divya-vimānam āruhya svayā utkṛṣṭa-śobhayā prakāśamānaḥ svarge dvitīya-deva iva devaiḥ saha ānandaṁ bhuṅkte | tasya aṅgeṣu divya-mālā divya-vastrāṇi ca śobhante, sa ca divya-candana-carcitaḥ |
ବୈଶମ୍ପାୟନ କହିଲେ—ହେ ଭାରତ! ନବମ ପାରଣ ସମ୍ପୂର୍ଣ୍ଣ ହେଲେ ଶ୍ରୋତା ଯଜ୍ଞମାନଙ୍କର ରାଜା ଅଶ୍ୱମେଧ ଯଜ୍ଞର ଫଳ ପାଏ। ସେ ସୁବର୍ଣ୍ଣ ସ୍ତମ୍ଭ ଓ ଛତ୍ର/ଛଜ୍ଜାରେ ଶୋଭିତ, ବୈଦୂର୍ଯ୍ୟମଣିର ବେଦୀଦ୍ୱାରା ବିଭୂଷିତ, ସମସ୍ତ ଦିଗରୁ ଜାମ୍ବୂନଦ-ସୁବର୍ଣ୍ଣମୟ ଦିବ୍ୟ ଗବାକ୍ଷଦ୍ୱାରା ଘେରା, ଗନ୍ଧର୍ବ ଓ ଅପ୍ସରାମାନଙ୍କ ଦ୍ୱାରା ସେବିତ ଦିବ୍ୟ ବିମାନରେ ଆରୂଢ଼ ହୁଏ। ନିଜ ଉତ୍କୃଷ୍ଟ ଦୀପ୍ତିରେ ପ୍ରକାଶିତ ହୋଇ ସେ ସ୍ୱର୍ଗରେ ଦ୍ୱିତୀୟ ଦେବତା ପରି ଦେବମାନଙ୍କ ସହ ଆନନ୍ଦ ଭୋଗ କରେ। ତାହାର ଅଙ୍ଗରେ ଦିବ୍ୟ ମାଳା ଓ ଦିବ୍ୟ ବସ୍ତ୍ର ଶୋଭା ପାଏ, ଏବଂ ସେ ଦିବ୍ୟ ଚନ୍ଦନରେ ଅନୁଲିପ୍ତ ଥାଏ।
वैशम्पायन उवाच
The passage emphasizes karma-phala: devoted completion of a prescribed observance—especially attentive hearing linked with dharma—yields exalted merit comparable to the Aśvamedha, culminating in heavenly enjoyment among the gods.
Vaiśampāyana describes the reward granted after the ninth completion (pāraṇa): the listener gains the fruit of the Aśvamedha and is portrayed ascending to Svarga in a richly adorned celestial vimāna, attended by Gandharvas and Apsarases, enjoying divine bliss with the gods.