पाण्डवपरिचयः—विराटसभायां प्रकाशनम्
Identification of the Pāṇḍavas in Virāṭa’s Court
दुर्योधनस्योत्तमरत्नचित्रं चिच्छेद पार्थो मुकुर्ट शरेण । फिर अअभश्रवत्थामा
duryodhanasyottamaratnacitraṃ ciccheda pārtho mukuṭaśareṇa |
ဝိုင်ရှမ္ပာယနက ပြောသည်။ အာర్జုန (ပါර්ထ) သည် ဒုရ္ယောဓန၏ အဖိုးတန်ရတနာများဖြင့် အလှဆင်ထားသော ထင်ရှားလှပသည့် تاجကို မြားတစ်စင်းတည်းဖြင့် ဖြတ်တောက်ပစ်하였다။ စစ်မြေပြင်အလယ်၌ ဤလုပ်ရပ်သည် ထိခိုက်စေသော အရှက်ခွဲမှုတစ်ရပ်ဖြစ်သကဲ့သို့ ထိန်းချုပ်ထားသော ကျွမ်းကျင်မှုကိုလည်း ပြသသည်—အသက်မယူဘဲ အသာစီးကို ထင်ရှားစေခြင်းဖြင့်၊ စစ်တွင် က္ଷတ္တရိယ တာဝန်ကို ထမ်းဆောင်နေစဉ်တောင် အကြမ်းဖက်မှုကို ထိန်းနိုင်သည့် စစ်သူရဲ၏ စွမ်းအားကို ထင်ဟပ်စေသည်။
वैशम्पायन उवाच
Even in righteous warfare, power is ideally governed by restraint: a warrior may demonstrate superiority and uphold duty without needless killing, using skill to check arrogance and signal moral and tactical dominance.
During the battle episode narrated by Vaiśampāyana, Arjuna shoots an arrow that slices off Duryodhana’s ornate, jewel-studded crown—an emphatic battlefield gesture of defeat and humiliation rather than an immediate lethal strike.