कृष्ण-दूतविषये दुर्योधनस्य बन्धन-प्रस्तावः — Duryodhana’s Proposal to Detain Krishna
Envoy-Ethics Debate
राजन! जैसे चन्द्रमामें कला है, सूर्यमें प्रभा है और समुद्रमें उत्ताल तरंगें हैं, उसी प्रकार आपमें धर्मकी स्थिति है। यह समस्त प्रजा निश्चितरूपसे जानती है ।। सदैव भावितो लोको गुणौघचैस्तव पार्थिव । गुणानां रक्षणे नित्यं प्रयतस्व सबान्धव:,भूपाल! आपके सदगुणसमूहसे सदा ही इस जगत्की उन्नति एवं प्रतिष्ठा हो रही है। अतः आप अपने बन्धु-बान्धवोंसहित सदा ही इन सदगुणोंकी रक्षाके लिये प्रयत्न कीजिये
rājan! yathā candramasi kalā, sūrye prabhā, samudre ca uccalāḥ taraṅgāḥ, tathā tvayi dharmasya sthitiḥ; etat sarvā prajā niścitarūpeṇa jānāti. sadaiva bhāvito loko guṇaughaiś tava pārthiva; guṇānāṁ rakṣaṇe nityaṁ prayatatsva sabāndhavaḥ.
Vidura menasihati raja: “Wahai Raja, sebagaimana bulan mempunyai fasa-fasanya, matahari mempunyai sinarnya, dan lautan mempunyai gelora ombaknya, demikianlah dharma tegak bersemayam dalam diri tuanku—seluruh rakyat mengetahuinya dengan pasti. Dengan limpahan kebajikan tuanku, dunia terus dipelihara dan dimuliakan; maka bersama kaum kerabat, berusahalah sentiasa untuk melindungi dan memelihara kebajikan itu.”
विदुर उवाच
A ruler’s legitimacy rests on dharma and cultivated virtues; since society is uplifted by the king’s good qualities, he must actively preserve them and ensure his family and allies do not undermine them.
In Udyoga Parva, as war approaches, Vidura counsels the king (implicitly Dhṛtarāṣṭra), praising his acknowledged capacity for dharma and urging him—along with his relatives—to safeguard those virtues for the welfare of the realm.