अबुदृध्वा त्वं धर्ममेतं सभाया- मथेच्छसे पाण्डवस्योपदेष्टम् । कृष्णा त्वेतत् कर्म चकार शुद्ध सुदुष्करं तत्र सभां समेत्य,संजय! द्यूतसभामें जो अन्याय हुआ था, उसे भुलाकर तुम पाण्डुनन्दन युधिष्ठिरको धर्मका उपदेश देना चाहते हो। द्रौपदीने उस दिन सभामें जाकर अत्यन्त दुष्कर और पवित्र कार्य किया कि उसने पाण्डवों तथा अपनेको महान् संकटसे बचा लिया; ठीक उसी तरह, जैसे नौका समुद्रकी अगाध जलराशिमें डूबनेसे बचा लेती है। उस सभामें कृष्णा श्वशुरजनोंके समीप खड़ी थी, तो भी सूतपुत्र कर्णने उसे अपमानित करते हुए कहा --'याज्ञसेनि! अब तेरे लिये दूसरी गति नहीं है, तू दासी बनकर दुर्योधनके महलमें चली जा। पाण्डव जूएमें अपनेको हार चुके हैं, अतः अब वे तेरे पति नहीं रहे। भाविनि! अब तू किसी दूसरेको अपना पति वरण कर ले'
abudṛdhvā tvaṁ dharmam etaṁ sabhāyām athecchase pāṇḍavasyopadeṣṭum | kṛṣṇā tv etat karma cakāra śuddhaṁ suduṣkaraṁ tatra sabhāṁ sametya, sañjaya |
Wahai Sañjaya! Tanpa benar-benar memahami dharma sebagaimana ia berdiri dalam balairung diraja, engkau kini mahu mengajar Yudhiṣṭhira, putera Pāṇḍu, tentang kebenaran. Namun Kṛṣṇā (Draupadī), melangkah masuk ke dewan itu juga, telah melakukan suatu perbuatan yang suci lagi amat sukar: dia bertindak untuk menyelamatkan para Pāṇḍava dan dirinya daripada bencana besar. Walaupun berdiri dekat para tua sebelah suami, Karṇa—anak si kusir—menghinanya, menyatakan bahawa tiada jalan lain baginya selain menjadi hamba dan pergi ke istana Duryodhana; bahawa para Pāṇḍava, setelah mempertaruhkan dan kalah akan diri mereka dalam permainan dadu, bukan lagi suaminya; dan bahawa dia harus memilih suami yang lain.
वायुदेव उवाच
Moral instruction must be grounded in real understanding of dharma and context; those who enabled or ignored injustice in the assembly are not fit to lecture the righteous. Draupadī’s courageous appeal in the court is upheld as a pure, difficult act that resisted adharma and protected the vulnerable.
Vāyudeva addresses Sañjaya, recalling the injustice of the dice-hall and Draupadī’s peril. He highlights Draupadī’s brave intervention in the assembly and cites Karṇa’s harsh, humiliating words that attempted to reduce her to slavery and deny her marital status after the Pāṇḍavas’ loss.