Previous Verse
Next Verse

Shloka 103

Daṇḍanīti and the King as the Cause of Yuga-Order (दण्डनीतिः राजधर्मश्च युगकारणत्वम्)

अतः विज्ञ क्षत्रियनरेशको चाहिये कि वह सदा दण्डनीतिको सामने रखकर उसके द्वारा अप्राप्त वस्तुको पानेकी इच्छा करे और प्राप्त हुई वस्तुकी रक्षा करे। इसके द्वारा प्रजाके योगक्षेम सिद्ध होते हैं, इसमें संशय नहीं है ।। (योगक्षेमा: प्रवर्तन्ते प्रजानां नात्र संशय: ।) लोकस्य सीमन्तकरी मर्यादा लोकभाविनी । सम्यड्नीता दण्डनीतिरयथा माता यथा पिता,यदि दण्डनीतिका ठीक-ठीक प्रयोग किया जाय तो वह बालककी रक्षा करनेवाले माता-पिताके समान लोककी सुन्दर व्यवस्था करनेवाली और धर्ममर्यादा तथा जगत्‌की रक्षामें समर्थ होती है

ataḥ vijña kṣatriya-nareśena sadā daṇḍanītiṃ puraskṛtya tayā aprāpta-vastu-prāptim icchet, prāptaṃ ca vastu rakṣet. tayā prajānāṃ yoga-kṣemāḥ pravartante, nātra saṃśayaḥ. lokasya sīmanta-karī maryādā loka-bhāvinī; samyaṅ-nītā daṇḍanītir yathā mātā yathā pitā.

Bhīṣma berkata: “Maka, seorang raja kṣatriya yang bijaksana hendaklah sentiasa meletakkan daṇḍanīti—ilmu hukuman dan pemerintahan—di hadapan: dengannya ia mencari apa yang belum diperoleh dan melindungi apa yang telah diperoleh. Dengan demikian, kebajikan serta keselamatan rakyat—‘yoga’ dan ‘kṣema’—akan bergerak dan tertegak; tiada keraguan. Apabila dilaksanakan dengan tepat, daṇḍanīti menetapkan sempadan tertib masyarakat, menegakkan batas yang benar, dan memelihara dunia; bagi rakyat, ia menjadi seperti ibu dan bapa—melindungi, mengatur, dan menyokong.”

योगक्षेमाःwelfare and security (yoga and kṣema)
योगक्षेमाः:
Karta
TypeNoun
Rootयोगक्षेम
FormMasculine, Nominative, Plural
प्रवर्तन्तेarise / proceed / come into operation
प्रवर्तन्ते:
TypeVerb
Rootप्र√वृत्
FormPresent, Third, Plural, Ātmanepada
प्रजानाम्of the subjects/people
प्रजानाम्:
TypeNoun
Rootप्रजा
FormFeminine, Genitive, Plural
not
:
TypeIndeclinable
Root
अत्रhere / in this matter
अत्र:
Adhikarana
TypeIndeclinable
Rootअत्र
संशयःdoubt
संशयः:
Karta
TypeNoun
Rootसंशय
FormMasculine, Nominative, Singular

भीष्म उवाच

B
Bhīṣma
K
kṣatriya king (nareśa)
P
prajā (the people/subjects)
D
daṇḍanīti (policy of punishment/governance)