Previous Verse
Next Verse

Shloka 30

देवतापितृप्रश्नः — Nārada at Badarīāśrama: the ultimate referent of daiva and pitṛ worship

मर्यादा नियता: स्वयम्भुवा य इहेमा: प्रभिनत्ति दशगुणा मनो<नुगत्वात्‌ | निवसति भृशमसुखं पितृविषय- विपिनमवगाहा[ स पाप:,जो मनुष्य मनचाही करनेके कारण स्वायम्भुवमनुकी बाँधी हुई धर्मकी दस- प्रकारकी मर्यादाओंको तोड़ता है, वह पापात्मा पितृलोकके असिपत्रवनमें जाकर वहाँ अत्यन्त दुःख भोगता रहता है

maryādā niyatāḥ svayambhuvā ya ihemaḥ prabhinatti daśa-guṇā mano’nugatvāt | nivasati bhṛśam asukhaṃ pitṛ-viṣaya-vipinam avagāhya sa pāpaḥ ||

Vyāsa berkata: Sesiapa yang, didorong oleh dorongan minda yang sewenang-wenangnya, memecahkan di dunia ini sepuluh batas dharma yang telah ditetapkan oleh Svayambhū (Yang Terlahir Sendiri), maka dia seorang pendosa. Memasuki wilayah rimba alam para leluhur, dia tinggal dalam kesengsaraan yang amat sangat—menderita di Asipatravana.

{'maryādāḥ''boundaries, limits, ordained restraints (of conduct/dharma)', 'niyatāḥ': 'fixed, regulated, laid down', 'svayambhuvā': 'by Svayambhū, the Self-born (epithet of Brahmā/Creator)', 'iha': 'here (in this world)', 'imāḥ': 'these', 'prabhinatti': 'breaks, violates, shatters', 'daśa-guṇāḥ': 'tenfold / consisting of ten aspects', 'mano’nugatvāt': 'because of following the mind
{'maryādāḥ':
due to mind-led self-indulgence', 'nivasati''dwells, remains', 'bhṛśam': 'excessively, intensely', 'asukham': 'unhappiness, suffering, misery', 'pitṛ-viṣaya': 'the realm/domain of the Pitṛs (ancestors)', 'vipinam': 'forest, wilderness', 'avagāhya': 'having entered, plunging into', 'pāpaḥ': 'a sinner
due to mind-led self-indulgence', 'nivasati':
one of sinful conduct', 'asipatravana''Asipatravana, the ‘forest of sword-like leaves’ (a hellish torment-region in dharma literature)'}
one of sinful conduct', 'asipatravana':

व्यास उवाच

V
Vyāsa
S
Svayambhū (Brahmā)
P
Pitṛloka / Pitṛ-viṣaya (realm of the ancestors)
A
Asipatravana