Next Verse

Shloka 1

Adhyāya 290: Sāṃkhya-vidhi, Deha-doṣa, Guṇa-vicāra, and Mokṣa-gati

Bhīṣma–Yudhiṣṭhira Dialogue

- कहते हैं, किसी समय असुरगण देवताओंको कष्ट पहुँचाकर भृगुपत्नीके आश्रममें जाकर छिप जाते थे। असुरोंने “माता” कहकर उनकी शरण ली थी और उन्होंने पुत्र मानकर उन सबको निर्भय कर दिया था। देवता जब असुरोंको दण्ड देनेके लिये उनका पीछा करते हुए आते, तब भृगुपत्नीके प्रभावसे उनके आश्रममें प्रवेश नहीं कर पाते थे। यह देख समस्त देवताओं ने भगवान्‌ विष्णुकी शरण ली। भुवनपालक भगवान्‌ विष्णुने देवताओं और दैवी-सम्पत्तिकी रक्षाके लिये चक्र उठाया, तथा असुरों एवं आसुर भावके उत्थानमें योग देनेवाली भूगुपत्नीका सिर काट लिया। उस समय मरनेसे बचे हुए असुर भृगुपुत्र उशनाकी शरणमें गये। उशना माताके वधसे खिन्न थे; इसलिये उन्होंने असुरोंको अभयदान दे दिया। तभीसे वे देवताओंकी उन्नतिके मार्गमें असुरोंद्वारा बाधाएँ खड़ी करते रहते हैं। नवत्यथिकद्वधिशततमो< ध्याय: पराशरगीताका आरम्भ--पराशर मुनिका राजा जनकको कल्याणकी प्राप्तिके साधनका उपदेश युधिष्ठिर उदाच अत: परं महाबाहो यच्छेयस्तद्‌ वदस्व मे | न तृप्याम्यमृतस्येव वचसस्ते पितामह,युधिष्ठिरने कहा--महाबाहु पितामह! अब इसके बाद जो भी कल्याण-प्राप्तिका उपाय हो, वह मुझे बताइये। जैसे अमृत पीनेसे मन नहीं भरता, उसी तरह आपके वचन सुननेसे मुझे तृप्ति नहीं होती है

bhīṣma uvāca | kathayanti, kadācit asuragaṇā devatāḥ pīḍayitvā bhṛgupatnyā āśrame gatvā nilīyante sma | asuraiḥ “mātaḥ” iti uktvā tasyāḥ śaraṇaṃ prāptam; sā ca tān putravat manyamānā sarvān abhayaṃ cakāra | devāḥ yadā asurān daṇḍayituṃ teṣāṃ pṛṣṭhato ’nuyānti sma, tadā bhṛgupatnyāḥ prabhāvena te tasyā āśrame praveśaṃ na prāpnuvan | etad dṛṣṭvā sarve devā bhagavato viṣṇoḥ śaraṇaṃ jagmuḥ | bhuvanapālako bhagavān viṣṇur devānāṃ daivī-sampadaś ca rakṣārthaṃ cakram udyamya, asurāṇāṃ cāsura-bhāvasya cotthāne yogadāyinīṃ bhṛgupatnīṃ śirasā ciccheda | tataḥ śeṣā asurā mṛtyor atītā bhṛgupūtrośanasaḥ śaraṇaṃ jagmuḥ | uśanā mātṛ-vadhena duḥkhitaḥ; tasmāt sa asurān abhayaṃ dadau | tataḥ prabhṛti te devānāṃ vṛddhi-mārge ’surair vighnān utpādayanti | yudhiṣṭhira uvāca | ataḥ paraṃ mahābāho yac chreyas tad vadasva me | na tṛpyāmy amṛtasyeva vacasas te pitāmaha ||

Bhīṣma berkata: Diceritakan bahawa pada suatu ketika, para Asura setelah menyusahkan para dewa, pergi bersembunyi di pertapaan isteri Bhṛgu. Mereka memanggilnya “Ibu” lalu memohon perlindungan; dan beliau, menganggap mereka seperti anak sendiri, mengurniakan rasa aman tanpa takut kepada semuanya. Apabila para dewa mengejar Asura untuk menghukum mereka, para dewa tidak dapat memasuki pertapaan itu, ditahan oleh kesaktian isteri Bhṛgu. Melihat hal itu, seluruh dewa berlindung kepada Tuhan Viṣṇu. Viṣṇu, pelindung alam, mengangkat cakranya demi menjaga para dewa dan tatanan ilahi, lalu memenggal kepala isteri Bhṛgu—yang membantu kebangkitan Asura dan sifat keasuran. Ketika itu, Asura yang terselamat pergi berlindung kepada Uśanā (Śukra), putera Bhṛgu. Uśanā berdukacita atas kematian ibunya, lalu mengurniakan perlindungan kepada Asura; dan sejak saat itu mereka terus menimbulkan halangan, melalui Asura, di jalan kemajuan para dewa. Yudhiṣṭhira berkata: “Wahai Datuk yang berlengan perkasa, katakanlah kepadaku lagi apakah jalan seterusnya menuju kebaikan tertinggi. Seperti seseorang tidak pernah jemu dengan amṛta, demikian juga aku tidak pernah puas mendengar kata-katamu.”

युधिष्ठिरःYudhishthira
युधिष्ठिरः:
Karta
TypeNoun
Rootयुधिष्ठिर
FormMasculine, Nominative, Singular
उवाचsaid
उवाच:
TypeVerb
Rootवच्
FormPerfect, Third, Singular, Parasmaipada
अतःthereafter/therefore
अतः:
TypeIndeclinable
Rootअतः
परम्further/next
परम्:
TypeIndeclinable
Rootपर
महाबाहोO mighty-armed one
महाबाहो:
TypeNoun
Rootमहाबाहु
FormMasculine, Vocative, Singular
यत्whatever/that which
यत्:
Karma
TypePronoun
Rootयद्
FormNeuter, Nominative/Accusative, Singular
श्रेयःthe highest good
श्रेयः:
Karma
TypeNoun
Rootश्रेयस्
FormNeuter, Nominative/Accusative, Singular
तत्that
तत्:
Karma
TypePronoun
Rootतद्
FormNeuter, Accusative, Singular
वदस्वtell (me)
वदस्व:
TypeVerb
Rootवद्
FormImperative, Second, Singular, Parasmaipada
मेto me / my
मे:
Sampradana
TypePronoun
Rootअस्मद्
FormDative/Genitive, Singular
not
:
TypeIndeclinable
Root
तृप्यामिI am satisfied
तृप्यामि:
TypeVerb
Rootतृप्
FormPresent, First, Singular, Atmanepada
अमृतस्यof nectar
अमृतस्य:
TypeNoun
Rootअमृत
FormNeuter, Genitive, Singular
इवlike/as
इव:
TypeIndeclinable
Rootइव
वचसःof speech/words
वचसः:
TypeNoun
Rootवचस्
FormNeuter, Genitive, Singular
तेyour
ते:
TypePronoun
Rootयुष्मद्
FormGenitive, Singular
पितामहO grandsire
पितामह:
TypeNoun
Rootपितामह
FormMasculine, Vocative, Singular

भीष्म उवाच

B
Bhishma
Y
Yudhishthira
A
Asuras
D
Devas
B
Bhrigu
B
Bhrigu’s wife (Bhṛgupatnī)
V
Vishnu
C
Chakra (Sudarshana discus)
U
Ushanas (Shukra)