Dama-pradhāna-dharma (Self-restraint as the Root of Dharma) — Śānti-parva 154
न स्नेहस्य च विच्छेदो विलापरुदितस्थ च । मृतस्यास्य परित्यागात् तापो वै भविता ध्रुवम्,इस मृत बालकको छोड़कर जानेसे न तो तुम्हारे स्नेहमें कमी आयेगी और न तुम्हारा रोना-धोना एवं विलाप ही बंद होगा। उलटे तुम्हारा संताप और बढ़ जायगा, यह निश्चित है
na snehyasya ca vicchedo vilāpa-ruditastha ca | mṛtasyāsya parityāgāt tāpo vai bhavitā dhruvam ||
Jambuka berkata: “Dengan meninggalkan anak yang telah mati ini, kasih sayangmu tidaklah benar-benar terputus, dan tangisan serta ratapanmu pun tidak akan berhenti. Bahkan, sebaliknya, bara dukacita di dalam dirimu pasti akan bertambah.”
जम्बुक उवाच