Shloka 17

विशीर्यमाणं स्वबलं द‍ृष्ट्वा बाणोऽत्यमर्षित: । कृष्णमभ्यद्रवत् सङ्ख्ये रथी हित्वैव सात्यकिम् ॥ १७ ॥

viśīryamāṇam sva-balaṁ dṛṣṭvā bāṇo ’ty-amarṣitaḥ kṛṣṇam abhyadravat saṅkhye rathī hitvaiva sātyakim

Melihat bala tenteranya hancur berkecai, Bāṇāsura naik murka. Meninggalkan pertarungan dengan Sātyaki, dia memacu kereta perangnya dan menyerang Śrī Kṛṣṇa di medan laga.

विशीर्यमाणम्being shattered
विशीर्यमाणम्:
कर्म-विशेषणम् (Adjectival to object)
TypeAdjective
Rootवि + शीॄ/शॄ (धातु)
Formवर्तमान-कृदन्त (Present passive participle/शानच्), नपुंसकलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन; कर्मणि (being shattered)
स्व-बलम्his own army
स्व-बलम्:
कर्म (Karma/Object)
TypeNoun
Rootस्व (प्रातिपदिक) + बल (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन; कर्मधारयः: स्वं बलम् (one’s own army/strength)
दृष्ट्वाhaving seen
दृष्ट्वा:
पूर्वकाल-क्रिया (Prior action)
TypeVerb
Rootदृश् (धातु)
Formक्त्वान्त (Absolutive/Gerund), अव्यय-भाव (indeclinable verbal), ‘having seen’
बाणःBāṇa
बाणः:
कर्ता (Karta/Subject)
TypeNoun
Rootबाण (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, एकवचन
अति-अमर्षितःgreatly enraged
अति-अमर्षितः:
कर्तृ-विशेषणम् (Adjectival to subject)
TypeAdjective
Rootअति (उपसर्ग/अव्यय) + अमर्षित (कृदन्त-प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; अव्ययीभावः: अत्यन्तम् अमर्षितः (exceedingly enraged)
कृष्णम्Krishna
कृष्णम्:
कर्म (Karma/Object)
TypeNoun
Rootकृष्ण (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन
अभ्यद्रवत्ran toward / charged at
अभ्यद्रवत्:
क्रिया (Action)
TypeVerb
Rootअभि + द्रु (धातु)
Formलङ्-लकार (Imperfect), प्रथम-पुरुष, एकवचन; परस्मैपदी
सङ्ख्येin battle
सङ्ख्ये:
अधिकरण (Adhikarana/Location)
TypeNoun
Rootसङ्ख्य (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, सप्तमी-विभक्ति (Locative/7th), एकवचन
रथीthe chariot-warrior
रथी:
कर्ता-विशेषणम् (Appositional to subject)
TypeNoun
Rootरथिन् (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, एकवचन; रथी = रथवान् (charioteer/warrior in a chariot)
हित्वाhaving left
हित्वा:
पूर्वकाल-क्रिया (Prior action)
TypeVerb
Rootहा (धातु)
Formक्त्वान्त (Absolutive/Gerund), अव्यय-भाव; ‘having abandoned’
एवindeed
एव:
निपात (Particle)
TypeIndeclinable
Rootएव (अव्यय)
Formअव्यय; अवधारण (emphatic particle)
सात्यकिम्Sātyaki
सात्यकिम्:
कर्म (Karma/Object)
TypeNoun
Rootसात्यकि (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन
B
Bāṇa (Bāṇāsura)
Ś
Śrī Kṛṣṇa
S
Sātyaki

FAQs

This verse describes Bāṇāsura becoming furious as his forces collapse, and then charging directly at Śrī Kṛṣṇa, leaving Sātyaki to focus on Kṛṣṇa as the main opponent.

Because Bāṇa saw his own side being destroyed and, overwhelmed by anger, shifted his attention from Sātyaki to confront Śrī Kṛṣṇa, the source of his defeat.

When ego is threatened, anger can push one into reckless choices; the Bhagavatam contrasts such impulsive rage with the steadiness that comes from devotion, humility, and clear discernment.