Previous Verse
Next Verse

Shloka 1153

Dama-pradhāna-dharma (Self-restraint as the Root of Dharma) — Śānti-parva 154

कृतकृत्या: सुखं हृष्टा: प्रातिष्ठन्त तदा विभो । राजन! तब वे सब लोग हर्षसे उललसित एवं कृतकार्य हो महादेवजीको प्रणाम करके सुख और प्रसन्नताके साथ वहाँसे चले गये

kṛtakṛtyāḥ sukhaṃ hṛṣṭāḥ prātiṣṭhanta tadā vibho | rājan! tadā te sarve janā harṣeṇollasitā evaṃ kṛtakāryāḥ mahādevajīṃ praṇamya sukhaṃ ca prasannatāṃ ca saha tataḥ sthānāt pratyagacchan |

भीष्म म्हणाले—राजन्, विभो! तेव्हा ते सर्वजण कृतकार्य होऊन हर्षित व सुखी झाले; महादेवांना प्रणाम करून प्रसन्नचित्ताने तेथून निघून गेले।

कृतकृत्याःhaving accomplished their task; successful
कृतकृत्याः:
Karta
TypeAdjective
Rootकृतकृत्य (कृत + कृत्य)
FormMasculine, Nominative, Plural
सुखम्happiness; comfort
सुखम्:
Karma
TypeNoun
Rootसुख
FormNeuter, Accusative, Singular
हृष्टाःdelighted; exhilarated
हृष्टाः:
Karta
TypeAdjective
Rootहृष्ट (√हृष्)
FormMasculine, Nominative, Plural
प्रातिष्ठन्तthey set out; they departed
प्रातिष्ठन्त:
Karta
TypeVerb
Rootप्र + √स्था
FormImperfect (Lan), 3rd, Plural, Parasmaipada
तदाthen; at that time
तदा:
Adhikarana
TypeIndeclinable
Rootतदा
विभोO mighty one; O Lord
विभो:
Adhikarana
TypeNoun
Rootविभु
FormMasculine, Vocative, Singular

भीष्म उवाच

B
Bhīṣma
M
Mahādeva (Śiva)
R
Rājan (the King, i.e., Yudhiṣṭhira as addressee)