उद्योगपर्व — अध्याय १३५: कुन्त्याः कृष्णं प्रति संदेशः
Kuntī’s Message to Kṛṣṇa
इसे सुनकर प्रत्येक क्षत्राणी विद्याशूर, तप:शूर, दानशूर, तपस्वी, ब्राह्मी शोभासे सम्पन्न, साधुवादके योग्य, तेजस्वी, बलवान, परम सौभाग्यशाली, महारथी, धैर्यवान्, दुर्धर्ष विजयी, किसीसे भी पराजित न होनेवाले, दुष्टोंका दमन करनेवाले, धर्मात्माओंके रक्षक तथा सत्य- पराक्रमी वीर पुत्रको उत्पन्न करती है ।।
etat śrutvā pratyekaṃ kṣatrāṇī vidyāśūraṃ tapaḥśūraṃ dānaśūraṃ tapasvinaṃ brāhmīśobhasaṃpannaṃ sādhuvādakayogyaṃ tejasvinaṃ balavantaṃ parama-saubhāgyāśālinaṃ mahārathaṃ dhairyavantaṃ durdharṣa-vijayinaṃ kenāpi aparājitaṃ duṣṭa-damanaṃ dharmātma-rakṣakaṃ satya-parākramaṃ vīraṃ putram utpādayati || iti śrīmahābhārate udyogaparvaṇi bhagavadyānaparvaṇi vidulāputrānuśāsana-samāptau ṣaṭtriṃśy-adhika-śatatamo 'dhyāyaḥ ||
ഇതു കേട്ടാൽ ഓരോ ക്ഷത്രിയസ്ത്രീയും ഇങ്ങനെയൊരു വീരപുത്രനെ പ്രസവിക്കുന്നു—വിദ്യയിൽ ശൂരൻ, തപസ്സിൽ ശൂരൻ, ദാനത്തിൽ ശൂരൻ; നിയമനിഷ്ഠനായ തപസ്വി; ബ്രാഹ്മീ ദീപ്തിയാൽ സമ്പന്നൻ; സജ്ജനപ്രശംസയ്ക്ക് യോഗ്യൻ; തേജസ്വിയും ബലവാനും; പരമസൗഭാഗ്യശാലി; മഹാരഥൻ; ധൈര്യവാൻ; ദുര്ധർഷ വിജയി; ആരാലും പരാജയപ്പെടുത്താനാകാത്തവൻ; ദുഷ്ടദമനകൻ; ധർമ്മാത്മാക്കളുടെ രക്ഷകൻ; സത്യ-പരാക്രമശാലിയായ വീരൻ। ഇങ്ങനെ ശ്രീമഹാഭാരതത്തിലെ ഉദ്യോഗപർവത്തിലെ ഭഗവദ്യാനപർവത്തിൽ വിദുലയുടെ പുത്രാനുശാസനം സമാപിച്ചു; ഇത് മുപ്പത്താറ് അധികം നൂറ്റിമുപ്പത്തിയഞ്ചാം അധ്യായം।
पुत्र उवाच
The verse praises an ideal of Kshatriya formation: a mother’s counsel and values should produce a son who unites learning, austerity, generosity, and martial excellence, using power ethically—protecting the righteous, restraining the wicked, and grounding valor in truth.
This line functions as a culminating commendation within Vidulā’s instruction to her son: after hearing her exhortation, the text describes the kind of exemplary warrior-son that such teaching and Kshatriya resolve are meant to bring forth, and the colophon marks the close of the Vidulā–son instruction episode.