Śuka’s Guṇa-Transcendence and Vyāsa’s Consolation (शुकगति-वर्णनम्)
तेनाहं सांख्यमुख्येन सुदृष्टार्थेन तत्त्वतः । श्रावितस्त्रिविधं मोक्ष न च राज्याद्धि चालित:
tenāhaṃ sāṅkhyamukhyena sudṛṣṭārthena tattvataḥ | śrāvitas trividhaṃ mokṣaṃ na ca rājyād dhi cālitaḥ ||
സാംഖ്യശാസ്ത്രത്തിലെ അഗ്രഗണ്യനായ, തത്ത്വാർത്ഥം പ്രത്യക്ഷംപോലെ തെളിഞ്ഞു കണ്ട ആചാര്യൻ എന്നെ യാഥാർത്ഥ്യപ്രകാരം ഉപദേശിച്ചു. അദ്ദേഹത്തിൽ നിന്ന് മോക്ഷത്തിലേക്കുള്ള ത്രിവിധ ധർമ്മം ഞാൻ ശ്രവിച്ചു; എന്നാൽ രാജ്യം ഉപേക്ഷിക്കണമെന്ന് അദ്ദേഹം എന്നെ പ്രേരിപ്പിച്ചില്ല. ഈ ഉപദേശം പറയുന്നു—സ്വധർമ്മത്തിൽ നിന്ന് പിന്മാറാതെ തന്നെ അന്തർമുക്തിയും സമ്യക് ജ്ഞാനവും সাধിക്കാം എന്ന്.
जनक उवाच
Liberation is compatible with responsible worldly station: a king can pursue mokṣa through true knowledge and inner detachment without necessarily abandoning the kingdom, provided dharma is upheld.
King Janaka reports that he received instruction from a leading Sāṅkhya knower, learned the threefold teaching on liberation, and emphasizes that the teacher did not compel him to renounce rulership.