Shloka 11

इन्द्रतोयां समासाद्य गन्धमादनसंनिधौ,गन्धमादन पर्वतके निकट इन्द्रतोया नदीमें और कुरंग क्षेत्रके भीतर करतोया नदीमें संयतचित्त एवं शुद्धभावसे स्नान करके तीन रात उपवास करनेवाला मनुष्य अश्वमेध यज्ञका फल पाता है

indratoyāṃ samāsādya gandhamādana-sannidhau | gandhamādana-parvate nikaṭa indratoyā-nadīṃ ca kuraṅga-kṣetra-antar-gatāṃ kartoyā-nadīṃ ca saṃyata-cittaḥ śuddha-bhāvena snātvā trīṇi rātrāṇy upavāsī manuṣyaḥ aśvamedha-yajñasya phalaṃ prāpnoti |

അജദ്രിയൻ പറഞ്ഞു—ഗന്ധമാദനപർവ്വതസന്നിധിയിലെ ഇന്ദ്രതോയാ നദിയിലും കുരംഗപ്രദേശത്തിനുള്ളിലെ കരതോയാ നദിയിലും സംയതചിത്തനായി ശുദ്ധഭാവത്തോടെ സ്നാനം ചെയ്ത് മൂന്നു രാത്രികൾ ഉപവസിക്കുന്നവൻ അശ്വമേധയാഗഫലം പ്രാപിക്കുന്നു।

इन्द्रतोयाम्the Indratoyā (river)
इन्द्रतोयाम्:
Karma
TypeNoun
Rootइन्द्रतोया
FormFeminine, Accusative, Singular
समासाद्यhaving reached/approached
समासाद्य:
TypeVerb
Rootसम्-आ-√सद्
Formल्यप् (absolutive/gerund)
गन्धमादन-संनिधौin the vicinity of Gandhamādana
गन्धमादन-संनिधौ:
Adhikarana
TypeNoun
Rootगन्धमादन-संनिधि
FormMasculine, Locative, Singular

अजड्रिय उवाच

A
Ajadriya
I
Indratoyā river
G
Gandhamādana mountain
K
Kartoyā river
K
Kuranga region (Kuraṅga-kṣetra)
A
Aśvamedha sacrifice

Educational Q&A

The verse teaches that great religious merit is not only tied to costly royal rituals; disciplined conduct—purity of intention, mental restraint, sacred bathing, and a short but sincere fast—can yield merit comparable to the Aśvamedha.

Ajadriya describes specific sacred rivers and locations (Indratoyā near Gandhamādana, and Kartoyā in the Kuranga region) and prescribes a tirtha-observance: bathe there with a purified mind and then fast for three nights to obtain the fruit of an Aśvamedha.