Brahma-vidyā: Satya–Tapas and the Enumeration of Tattvas
Arjuna–Vāsudeva framed dialogue
छित्त्वा चामरतां प्राप्प जहाति मृत्युजन्मनी । यह देह एक वृक्षके समान है। अज्ञान इसका मूल अंकुर (जड़) है
chittvā cāmaratāṁ prāpya jahāti mṛtyu-janmanī | yaḥ dehaḥ eka-vṛkṣaka-samānaḥ | ajñānaṁ tasya mūla-aṅkuraḥ (jaḍaḥ), buddhiḥ skandhaḥ (tanūḥ), ahaṅkāraḥ śākhā, indriyāṇi suṣirāṇi, pañca mahābhūtāni tasya viśeṣa-avayavāḥ, teṣāṁ bhūtānāṁ viśeṣa-bhedāḥ tasya ṭhaṇḍikāḥ | atra sadā saṅkalpa-rūpāṇi pattāni jāyante, karma-rūpāṇi puṣpāṇi vikasanti | śubhāśubha-karmabhiḥ prāptāni sukha-duḥkhādīni tasya sadā lagna-phālāni | evaṁ brahma-rūpa-bījāt prādurbhūtaḥ pravāha-rūpeṇa sadā vidyamānaḥ deha-rūpa-vṛkṣaḥ sarva-prāṇināṁ jīvana-ādhāraḥ | yaḥ etasya tattvaṁ samyag jñātvā jñāna-rūpayā uttama-khaḍgena enaṁ chittvā amaratvaṁ prāpya janma-mṛtyu-bandhanāt mucyate ||
ພະວາຍຸກ່າວວ່າ: «ເມື່ອຕັດມັນລົງແລ້ວ ຜູ້ນັ້ນຈະໄດ້ຮັບອະມະຕະພາບ ແລະລະທິ້ງວົງຈອນແຫ່ງການເກີດແລະການຕາຍ. ກາຍນີ້ເປັນເຫມືອນຕົ້ນໄມ້ຕົ້ນດຽວ: ອະວິຊາເປັນຮາກທີ່ແຕກຍອດ, ພຸດທິ (buddhi) ເປັນລໍາຕົ້ນ, ອະຫັງກາຣເປັນກິ່ງໃຫຍ່; ອິນທຣີຍະເປັນໂພງກົກ; ມະຫາພູດຫ້າເປັນອະວະຍະພິເສດ ແລະການແຍກຍ່ອຍຂອງພູດເຫຼົ່ານັ້ນເປັນກິ່ງນ້ອຍ. ໃນນັ້ນ ໃບໃນຮູບຂອງສັງກັລປະ (ຄວາມຕັ້ງໃຈ) ເກີດຂຶ້ນຢູ່ເລື້ອຍໆ ແລະດອກໃນຮູບຂອງກັມມະ (ການກະທໍາ) ບານຢູ່ເລື້ອຍໆ. ໝາກທີ່ເກາະຕິດຢູ່ຕະຫຼອດແມ່ນສຸກແລະທຸກທີ່ໄດ້ຈາກກັມມະດີແລະກັມມະຊົ່ວ. ດັ່ງນັ້ນ ຕົ້ນໄມ້ແຫ່ງກາຍນີ້ ທີ່ປາກົດຈາກເມັດພັນຄືພຣະພຣະມັນ (Brahman) ແລະດໍາລົງຢູ່ເປັນສາຍທີ່ບໍ່ຂາດ ເປັນຖານຮອງຊີວິດຂອງສັດທັງປວງ. ຜູ້ໃດຮູ້ທາດທັມຂອງມັນຢ່າງແທ້ຈິງ ແລະຕັດມັນດ້ວຍດາບອັນປະເສີດແຫ່ງປັນຍາ ຜູ້ນັ້ນຈະໄດ້ອະມະຕະພາບ ແລະພົ້ນຈາກພັນທະແຫ່ງການເກີດແລະການຕາຍ».
वायुदेव उवाच
Embodied existence is sustained by ignorance, intention, and action, yielding pleasure and pain through karma. Liberation comes by discerning this structure and ‘cutting’ attachment to it with knowledge, thereby transcending birth and death.
Vāyudeva delivers a philosophical instruction using an extended metaphor: the body is a tree whose components are ignorance, intellect, ego, senses, and elements; its leaves, flowers, and fruits are intentions, actions, and their karmic results. He concludes that knowledge severs this tree and grants freedom from saṁsāra.